Små högskolor har blivit allt viktigare
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Utbyggnad av de nya universitets- och högskoleorterna ses tydligen som ett hot, eftersom de öppnat högre utbildning för nya samhällsgrupper. I dag har varje län en högskola. För Umeå har universitetet skapat utveckling och växtkraft. Inte minst i Norrbotten.
Många unga vill studera så nära hemorten som möjligt. Förutsättningarna för detta måste finnas. I ett uppbyggnadsskede uppstår som alltid flaskhalsproblem. Ofta handlar det om att rekrytera kompetenta universitetslärare, men också om ekonomiska resurser och om utbildningens kvalitet.
De akademiska miljöer som de små och medelstora högskoleorterna kan erbjuda är "bräckliga" och om man sprider ut forskningen över landet är detta ofta liktydigt med att göra den högre utbildningen en björntjänst, har det hetat i debatten. Liksom att högskolelektorer nu utses till professorer för att fylla forskningskvoten.
Inget nytt under solen. Samma halvkvädna visor hördes i samband med att Umeå fick sitt universitet för ett par decennier sedan. Nu har Umeå en rad ledande forskare på många olika områden. Kritiken har förstås tystnat.
Högskolorna behövs över hela landet. Utbildning ska vara nära och den ska så långt som möjligt vara anpassad till brukarna och inte till gamla förstockade universitetskotterier på de gamla universitetsorterna som känner sig pressade av de nya högskolorna. Konkurrensen om studenterna har skärpts. Och det är bra.
Vad som än sägs så är den högre utbildningen nödvändig som hävstång i regionalpolitiken och för att våra ungdomar inte ska försvinna till storstadsregionerna.
Därför är de små högskolorna så viktiga.
Dessutom betyder närheten till en högskoleort att rekryteringen till utbildningen kan jämnas ut. Fler från arbetarhem får chansen. Trots att nya högskoleorter tillkommit under de senaste åren är det fortfarande bara en av tio ungdomar från traditionella arbetarhem som går vidare till högre studier.
Ju närmare man är en högskola, desto större chans att man tar steget till en högre utbildning.
Att vi under det senaste decenniet fått allt fler högskoleplatser och nya universitetsorter kan därför bryta något av den segregering som fortfarande vidlåder den högre utbildningen. Utvecklingen kan dessutom motverka mycket av den stelbenta konservatism som ännu dominerar i den traditionella akademiska världen.
Värdet av att sprida högskolorna över landet ska inte underskattas. Orter som fått sin högre utbildning kan peka på utveckling även inom andra samhällsområden. Regioner som stagnerat har fått nytt liv och det kan aldrig vara fel för ett samhälle att satsa på högre utbildning och för så många som möjligt.