Skolan måste vara trygg
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Därför är det utmärkt att det finns en lagstiftning som ska ge eleverna i landets skolor samma skydd mot diskriminering som i arbetslivet. Skollagen och läroplanerna har skärpts. Det ska i dag tydligt markeras att skolans personal i fortsättningen har ett ansvar för att aktivt förebygga och motverka kränkande behandling. Ändå fortsätter mobbningen. Nästan som inget hänt. Istället hamnar de mest svårartade mobbningsfallen i domstol.
Det är självfallet inte fel att så sker. Klaras inte uppgiften kan den drabbade eleven gå till domstol, som i sin tur kan ålägga kommunen skadestånd. En viktig skärpning från nuvarande tillstånd. Helt klart är att denna lex Östros när den genomförs, och det ska ske skyndsamt, tillsammans med andra skarpa åtgärder kan bli ett mycket effektivt vapen i kampen mot mobbning och andra trakasserier.
Enligt en undersökning från Brottsförebyggande rådet gjorde för något år sedan utsätts 50 000 högstadieelever för våld i skolan varje termin. En helt oacceptabel siffra. Hela 4 500 elever skadas så svårt att de måste söka läkarvård. En sjättedel av alla barn mobbas. Alltför många barn far illa. Det är en djupt oroande utveckling. Mer än välmenande ord behövs. Allt för många i ansvarig ställning nonchalerar problemet eller bortser ifrån det, eftersom det kräver kraft, kunskap och psykologi.
Under de senaste åren har antalet anmälningar om mobbning till Skolverket fördubblats. Till en del beroende på att mobbning uppmärksammas på ett helt annat sätt än för bara några år sedan, men också på att skolmiljön blivit oroligare i takt med att vuxennärvaron i skolan blivit sämre. Allt färre ska ta hand om allt fler barn, som ibland har problem.
Barnens utanförskap har blivit större än tidigare. Utslagningen i skolan har nått nivåer som vi aldrig skulle tolererat för bara något decennium sedan. Och aldrig i vuxenvärlden. I dag är det tyvärr alltför många ungdomar som lämnar skolan desillusionerade och kanske med psykisk ohälsa i bagaget.
Otrygga barn och socialt utsatta barn behöver mindre klasser och bättre handledning för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Då måste resurserna också finnas. Allt enligt traditionell socialdemokratisk skolpolitik, där alla oavsett bakgrund ska ha samma möjlighet till en bra utbildning.
Mot detta står den moderatliberala skolpolitiken. Från det hållet brukar det heta att det inte är mer pengar, eller ytterligare resurser som behövs i skolan, utan större så kallad frihet. Ju fler friskolor desto bättre skola. Men de som har svårt att hänga med i undervisningen är inte välkomna. Friskolor, med lönsamhetskrav, handlar mer om en satsning på elitskolor för elitelever än om allas möjlighet till en god skolutbildning.
Skolans resurser måste istället koncentreras till att hjälpa de många elever som behöver bättre stöd än vad de får i dag. På så sätt drar man även undan en av orsakerna till våld och mobbning. Mot skolvåldet måste vi alla ha nolltolerans.