Burmas skifte till en civil regering är ett enastående föredöme i kampen för demokrati i världen. Det sade USA:s utrikesminister John Kerry när han i söndags träffade sin burmesiska motsvarighet Aung San Suu Kyi. Fortfarande återstår dock en lång väg att vandra innan Burma kan betraktas som en fullvärdig demokrati. Militärerna har visserligen lättat på strypsnaran. Det råder i princip press- och yttrandefrihet.
Demokratikämpen Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD har under flera år kunnat verka fritt och driva sina reformkrav.
Valet den 8 november 2015 kunde också genomföras på ett schysst sätt – och NLD vann en jordsskredsseger. Men det betyder inte att allt är bra. Landets konstitution är fortfarande odemokratisk. Militärerna sitter fortfarande på den avgörande makten.
En fjärdedel av platserna i det nyvalda parlamentet var redan reserverade åt militären. Generalerna är dessutom skyddade från att ställas inför rätta för människorättsbrott. Vidare övergår all lagstiftande, verkställande och juridisk makt till den militäre överbefälhavaren vid undantagstillstånd.
Konstitutionen förhindrar även individer som varit gifta med en utländsk medborgare från att bli president, vilket stoppat Aung San Suu Kyi (som varit gift med en engelsman) från att bli president.
Aung San Suu Kyi har dock markerat att det ändå är hon som leder landet även om det är någon annan som formellt är utsedd till president.
" Jag leder regeringen och vi har en president som arbetar i linje med NLD:s politik", säger hon.
Det räcker emellertid inte för att landet ska kunna räknas in bland världens demokratier. Burma behöver också en i verklig mening demokratisk konstitution. Valet 2015 – och processen efter valet – har dock varit ett stort steg framåt i ett land som under flera decennier varit en hårdför militärdiktatur. Men Sverige, FN, EU och andra måste fortsätta att trycka på och ställa krav på demokratiska och sociala reformer i landet.
Det finns massor att göra för att utveckla de mänskliga rättigheterna i landet. FN-chefen Ban Ki-Moon har fördömt de "extrema element" som sår hat och intolerans gentemot de religiösa minoriteterna i landet.
I ett uttalande sade Bai Ki-Moon kände "djup oro" över utvecklingen där "religionen missbrukas för politiska syften".
Ban Ki-Moon pekade inte ut någon grupp. Men det finns grupper som borde känna sig träffade av FN-kritiken.
De anti-muslimska stämningarna växer i Burma och bakom hetsen mot muslimerna står en grupp ultranationalistiska buddhistmunkar. Många västerlänningar har bilden av buddhismen som en snäll och fredlig religion. Men tyvärr finns det, liksom i andra religioner, en mörk sida även av buddhismen.
Budskapet från John Kerry var också tydligt under besöket. USA stöder den demokratiska förändringen och den nyvalda regeringen. Men USA behåller en del av sanktionerna – och flera personer med nära band till den tidigare militärjuntan är fortsatt svartlistad.
"Jag vet att resterna från mer än ett halvt sekel långt militärstyre fortfarande inte har suddats ut helt", sade John Kerry.
Därför gäller det för omvärlden att behålla trycket på Burma. De sociala, ekonomiska och politiska framstegen är välkomna. Men det krävs en fortsatt demokratisering av landet.