Skattesänkning som företagen inte vill ha
UTSPEL. Jan Björklund vill sänka bolagsskatten för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Han och hans allierade i borgerliga regeringen, kunde annars börja med att återställa den sänkta arbetsgivaravgift de snuvade småföretagarna på när de fick regeringsmakten.
Under Almedalsveckan får Jan Björklund bara vara folkpartiledare och då passar han på att kräva sänkt bolagsskatt av den regering han tillhör. Ett krav som Svenskt Näringsliv fnyser åt.
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Folkpartiet kräver exempelvis sänkt bolagsskatt. Fem procent på sikt. Varje procent beräknas kosta statskassan, tre, fyra miljarder kronor. I slutändan skulle det således handla om femton, tjugo miljarder kronor. Förlusten får staten tillbaka, när fler företag startas, förklarar folkpartiledaren Jan Björklund.
Oväntat hoppar inte Svenskt Näringsliv jämfota av förtjusning. Bortkastade miljarder, menar chefekonom Stefan Fölster. Sänkt bolagsskatt gynnar enbart storbolagen, några fler företag och jobb blir det inte. Han vill istället se generellt sänkt arbetsgivaravgift, framför allt för småföretagarna.
Och sänkta arbetsgivaravgifter, i synnerhet för småföretagarna, var också vad allianspartierna lovade under valrörelsen. Det blev höjda. I synnerhet för småföretagarna. Med höjningen försvann 250 000 nya jobb, enligt Företagarförbundet.
Socialdemokraterna införde 1998 en generell sänkning av arbetsgivaravgiften på fem procent för småföretagarna. Den borgerliga alliansen avskaffade rabatten. De 4,6 miljarderna skulle gå till finansiering av sänkt arbetsgivaravgift till vissa tjänsteföretag. En plan, så invecklad att den svårligen går att genomföra.
Företagarförbundet betackar sig och Skatteverket ger bottenbetyg. Godtyckliga gränsdragningar mellan olika branscher och verksamheter inom samma företag, orättvisa villkor, snedvriden konkurrens, fusk och svartarbete.
Allianspartierna lovade inte bara sänkt arbetsgivaravgift, de lovade också mindre regelkrångel och därmed lägre administrativa kostnader för företagen. Nuteks färska undersökning visar på motsatsen. Med alliansregeringen på plats blev det mer krångel och kostnaderna för blanketthanterandet har ökat med nästan två miljarder kronor.
Efter regeringsskiftet har därmed företagens kostnader ökat med närmare sju miljarder kronor. Regeringens företagspolitik får underkänt av Sveriges småföretagare och ansvarigt statsråd Maud Olofsson har en del att förklara.
För första gången sedan 2003 ökade, under första halvåret, företagen som går i kvav och kreditupplysningsföretaget UC varnar för att en ny konkursvåg ska dra fram över Sverige. Piteå har redan haft en kraftig känning.
Den vikande konjunkturen är antagligen främsta orsaken, men väldigt många ensamföretagare och företag med få anställda har små marginaler. Höjda arbetsgivaravgifter och på det dyrare administration och höjda låneräntor växer snabbt till den stjälpande tuvan. Till detta kommer att kunderna får mindre att köpa för när matpriserna skjuter i höjden, liksom el, bensin och räntor.
Regeringen har vissa planer på att göra livet lättare för företagarna. Nästan alla företag, 96 procent, ska slippa revisor. Av allt att döma en riktig dålig idé som går helt på tvärs med det råd Piteås två konkursförvaltare ger i Piteå-Tidningen 28/6.
Konkursförvaltarna råder företagarna att nyttja extern ekonomisk expert och inte minst en revisor som i tid kan peka på faror som företagarna själva gärna blundar för och konkursen blir oundviklig.
Åtskilligt finns alldeles säkert att göra för att förbättra företagarnas villkor utan att försämra och försvaga de anställdas sits. Regeringen Reinfeldt har ännu inte visat sig på den styva lina den spände upp i valrörelsen. Försämringar för arbetsmarknadens parter är vad som bjudits.
Socialdemokraterna har alla möjligheter att glänsa i grenen arbetsmarknadspolitik.