LEDARE: Sjukvården statens angelägenhet

Hälften av landets tjugoen landsting går med förlust, oavsett de styrs av politiker till vänster eller höger eller har blocköverskridande styre. Det senare förekommer också. I Sörmland, som är värst ute vad gäller underskott, har folkpartiet och miljöpartiet mitt under mandatperioden hoppat av den regnbågsallians som styrt sedan valet och bildat nytt styre med socialdemokraterna.
Norrbotten är nästa landsting på värstinglistan över underskott. Prognosen ligger på 202 miljoner kronor och tuffa sparpaket stundar med personalneddragningar och en skattehöjning på 98 öre. Norrbotten har sedan länge landets lägsta landstingsskatt, 9.42, och kommer att tillhöra lågskattelandstingen även om och när den här höjningen genomförs.
Trots det är en skattehöjning på nästan en krona mycket kraftig och kommer att påverka hushållens ekonomi. I synnerhet de grupper som redan har högsta skattetrycket; sjuka, arbetslösa och pensionärer.

Norrbotten har landets näst dyraste vård utslaget per invånare. Det finns naturliga förklaringar till det. För att serva detta stora och glest befolkade län finns fem sjukhus och ett stort antal vårdcentraler. Befolkningen är inte bara liten, den är också åldrande.
När de strukturella skillnaderna rensas bort är det inte längre Norrbotten som har den dyraste vården per invånare. Högsta kostnaden har då Stockholm, knappt slagen av Gotland med 38 kronor per invånare, visar Sveriges kommuner och landstings stora undersökning "Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet".

Stockholm har den dyraste vården, den högsta landstingsskatten 12.10, men rätt svaga vårdresultat, visar den sammanställning. Dagens Samhälle gjort med "Öppna jämförelser" som underlag. Stockholm ligger tvåa från botten. Bara Jämtland har sämre resultat. Norrbottens 14:e placering är inte heller den lysande, men rangordningen är ändå överraskande.
Stockholms höga kostnader förklaras av ansvariga med att vårdutbudet är stort och privatklinikerna många. Någon förklaring till vårdresultaten ges inte. "Med de kostnader vi har borde vi ligga bättre till", konstaterar chefsläkare Peter Rönnerfalk vid Stockholms läns landsting, intervjuad i Dagens Samhälle.

Jönköpings landsting toppar listan. Landstinget har ekonomin under kontroll, låga kostnader och sammantaget goda vårdresultat. Jönköpings landsting har en lång historia med socialdemokratiskt styre och här har pågått ett ständigt förbättringsarbete med små steg. Sedan valet 2006 styrs landstinget av en borgerlig allians, som tycks ha fortsatt i samma spår.
Sedan många år tillbaka använder sig länssjukhuset i Ryhov av farmaceuter/apotekare på avdelningarna. Läkarna var till en början missnöjda med detta intrång på deras revir och missnöjda var också läkemedelsbolagens försäljare. Apotekarnas intåg i sjukhuset har sänkt kostnaderna för läkemedel, höjt kvaliteten på vården och läkarnas attityd har svängt.

Skillnaderna mellan Norrbotten och Jönköping är stora, men säkert finns det ett och annat att lära. Frågan är ändå om hälso- och sjukvården är fögderier lämpade för politisk styrning på lokal nivå. Här finns så mycket känslor att spela på. Läkarna kan verksamheten, politikerna som ska sätta de ekonomiska ramarna befinner sig alltid i underläge. Beslut om sparpaket gör de styrande impopulära och oppositionen kan plocka popularitetspoäng.
Det vore önskvärt om politikerna i Norrbotten, liksom i Västmanland, kunde samverka över blockgränserna med patienternas bästa för ögonen, men det förefaller föga troligt.
Landstingen har troligen överlevt sig själva. Hälso- och sjukvården är en statlig angelägenhet. Där ska ansvaret ligga för att alla medborgare får den bästa och snabbaste vård som finns att få, oavsett var i landet de bor. Billigare lär det inte bli, men förhoppningsvis rättvisare fördelning av vårdresurser och skatteintäkter som arbetas ihop från norr till söder.

Ledare: Sjukvården statens angelägenhet