Senfärdig grundlagsdebatt
LÅNGBÄNK. Grundlagsutredningen har jobbat i tre år, tre år av mer eller mindre tystnad. I höst ska förslagen presenteras. Kanske dags för debatt, därför nu en gemensam skrivning på DN Debatt från alliansregeringen med stöd från miljöpartiet. Dels vill man skilja på kommunal-och riksdagsval, dels vill man ta bort spärren på åtta procent vad gäller personval samt införa en författningsdomstol.
Skilda valdagar stärker knappast demokratin. Istället är risken att valdeltagandet går ner. Ett dåligt förslag.
Foto: MALIN HOELSTAD / SvD / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Sedan må man komma ihåg att grundlagsändringar ska godkännas vid två på varandra följande val. Det gäller alltså för partierna att ha breda överenskommelser; eller för att vara tydlig: Det gäller att vara eniga om slutprodukten. Som det ser ut nu känner sig de socialdemokratiska ledamöterna i grundlagsutredningen något offside. Ändå är man riksdagens största parti.
Debatt i DN är en sak, men här gäller både långbänk och kompromisser om vissa partier redan låst sig fast i sin syn på en utvecklad och modern svensk grundlag.
Det har gått drygt 30 år sedan den senaste författningsreformen. Den åstadkom bland annat den remarkabla lotteririksdagen och en treårig valperiod. I dag har vi 349 riksdagsledamöter och en fyraårig valperiod. Skavankerna är borta.
Författningen gav oss dessutom en gemensam valdag för riksdag och kommuner. Tidigare gick vi och röstade vartannat år med skilda dagar för riksdagsval och kommun-och landstingsval.
Det är framförallt de borgerliga partierna som önskat en förändring. Nu med stöd av miljöpartiet. Det har handlat om en återgång till val vartannat år och att avskaffa det av Tage Erlander så omhuldade "kommunala sambandet".
Utvecklingen i kommunerna har gått från ett mer delat styre över partigränserna till majoritetsstyre. Genom åren har kommunernas ansvarsområden blivit större och viktigare. Mycket av det som berör människorna i deras vardag handläggs av kommunen från barnomsorgen, skolan till tunga delar av åldringsvården.
Det har också visat sig att röstsplittringen mellan riksdags- och kommunalval blivit allt större. Av riksdagspartierna är till exempel centern ett mer utpräglat kommunparti än riksdagsparti. För socialdemokraterna har utvecklingen vid de senaste valen varit den motsatta.
Partiet har svårare att hävda sig i kommunalvalen än i riksdagsvalen.
Mycket tyder redan på att demokratin blommar som aldrig förr i kommunerna. I alla fall inom och mellan partierna. Intresset för de kommunala frågorna har blivit större genom åren och även fått ordentligt genomslag massmedialt. Lokal- och regionaltidningar liksom radio och tv följer det kommunalpolitiska spelet nogsamt. Fokuseringen har ökat. Människors engagemang också. Det ser vi inte minst i frågor som berör förskola, skola, vård och omsorg.
Sverige bör behålla den gemensamma valdagen, om vi sätter värde på ett högt valdeltagande i breda grupper. Det visar en rad forskningsrapporter som författningsutredningen låtit initiera. Om kommunalvalen skiljs från riksdagsvalet kan valdeltagandet sjunka med upp till 20 procent, förutspår forskarna. Något ur demokratisk synpunkt helt oacceptabel.
Erfarenheter från länder med skilda valdagar visar också att valdeltagandet i de kommunala valen blir allt lägre. Det har vi sett i våra nordiska grannländer, men också i bland annat Storbritannien. Valdeltagandet i de kommunala valen börjar bli pinsamt låga. En fara för demokratin.
Hos oss skulle ett lågt valdeltagande gynna ytterlighetspartier som Sverigedemokraterna. Något sådant vill vi inte se.