Många har redan ett sommararbete, andra börjar nu vid månadsskiftet. Det är bara att krasst konstatera att alltför många arbetsgivare betalar sina sommarjobbande ungdomar långt under fackets lägsta ungdomslöner. Inte sällan handlar det om rena allmosor för riktigt utförda jobb. Det är inte ovanligt att ersättningen stannar vid 35-40 kronor i timmen. Det dubbla vore rimligare, men ligger även det under fackets lägsta löner.
Man kan ju undra vilken bild många ungdomar får av arbetsmarknaden när till exempel inte ens många kommuner anstränger sig för att att ge rättvisa sommarlöner.
Tidigare vet vi att inte alltför få arbetsgivare, speciellt på de kända turistorterna, kan dumpa lönerna till näst intill orimliga nivåer väl vetande att ungdomar ofta ställer upp. De vill ju så gärna vara där det är häftigast i sommartid. Då nöjer man sig kanske med en låg ersättning för ett många gånger tufft arbete med oregelbundna arbetstider.
Man kan ju undra vilken bild många ungdomar får av arbetsmarknaden, när de hamnar i sommarjobbsfällan. Så kallade solskensavtal med jobb bara när solen skiner.
Oseriösa arbetsgivare, ofta av säsongskaraktär, passar självfallet på på att utnyttja detta förhållande. Nu har LO som väl, som tidigare år, en speciell hjäptelefon dit ungdomar som känner sig osäkra på sin arbetsgivare och den lön och de arbetstider de fått, kan vända sig till. Inte minst för att få goda råd kring sina arbetsförhållanden.
Det är utmärkt.
Viktigt är att kräva ett anställningsbevis och att man får sjuklön om man jobbar mer än en månad. Helt enkelt att man tar reda på vilka rättigheter man har. Skippa alla muntliga avtal. Allt ska vara skriftligt.
Arbetsgivarna har förstås ett försteg i tider då ungdomsarbetslösheten är hög, och där studielediga ungdomar så intensivt vill tjäna en egen slant.
Ett fenomen som blivit allt vanligare är att ungdomar erbjuds en provanställning under ett par dagar eller någon enstaka vecka. Sedan får de sluta utan att få någon ersättning alls. Knepen att lura ungdomar, som är okunniga om arbetsmarknadens regelverk, är tyvärr många.
Otrygga jobb med osäkra anställningsförhållanden är samtidigt ett sätt att hålla nere lönerna. Inte bara för de som arbetar tillfälligt några sommarveckor.
Tillfälliga anställningar, korta inhopp vid behov, vikariat, provanställningar och projektanställningar är arbetsformer som vuxit snabbt och som fortsätter att växa. Så det är inte bara sommarjobbande ungdomar som drabbas av arbetsmarknadens godtycke.
Sedan kan man hoppas på att man en dag kan lyfta till ett riktigt heltidsjobb. Verkligheten talar dock ett annat och något dystrare språk. Allt fler fastnar i osäkra låglönejobb, jobb som det knappt går att försörja sig på. Om de får något jobb alls.
Ett fast jobb är trots allt något som dagens ungdomar i grunden eftersträvar. Även om man ibland får höra att ungdomar gillar både snabba påhugg och ombyte, så är verkligheten trots allt den att de allra flesta vill känna den trygghet som en fast anställning innebär.