Satsa på krisberedskap

JOBBEN. Piteå kommun går in och räddar 125 "plusjobb". Däremot anser sig kommunen inte ha råd att också täcka det indragna statliga bidraget till feriejobb åt skolungdomar. Artonåringarna ställs åt sidan denna sommar. Sorglig borgerlig regeringspolitik, men s-styrda Piteå kommun kan bättre.

Piteå2007-03-13 00:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I valrörelsen räknade moderatledaren Fredrik Reinfeldt och centerledaren Maud Olofsson till 1,5 miljoner arbetslösa och uttrycket "utanförskap" myntades. Minst en miljon svenskar befann sig i detta tillstånd. Räddningen var en borgerlig regering. Alla skulle få jobba, om så bara en timme per vecka. Få komma ut och känna innanförskapets tillfredsställelse.

En god målsättning. Ingen kan tycka annat. Problemet är att just ingen arbetsgivare tycks intresserad av att anställa någon för en timme i veckan. Inte ens för hela dagar, veckor, månader, år om inte kompetensen är den rätta. Svensk ekonomi kokar och det ropas efter arbetskraft. Arbetskraft med specifik yrkesutbildning. De andra platsar inte.

Ams generaldirektör Bo Bylund har hovsamt bett om medel för att utbilda och rusta de arbetslösa så att de svarar upp mot arbetsmarknadens behov. Än har inget hänt.



Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) och finansminister Anders Borg (m) pekar på "nystartsjobben" och "jobb- och utvecklingsgarantin". Nystartsjobben är igång sedan årsskiftet, men trots att arbetsgivaren helt befrias från arbetsgivaravgift är intresset minst sagt svalt. Siktet är 20 000 nystartsjobb vid årets slut. Hittills är 2 500 tillsatta, varav merparten i Stockholm.

Regeringen är nöjd. "Över förväntan". För säkerhets skull har den ändå anslagit tio miljoner kronor i en reklamkampanj för att få fart på jobben som ska lyfta fram människorna ur utanförskapet. 10-miljonersjobbet gick till moderaternas hovleverantör, reklambyrån Storåkers.

Jobbgarantin för långtidsarbetslösa ska komma igång första juli. Vad den innebär och vad den beräknas kosta är okänt, liksom regeringens utfästelse om ett förslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar.

När det gäller nedskärningar har regeringen inte varit senfärdig. Pengar till plusjobben, som klubbades av riksdagen under s-regeringens tid, har dragits in. Följden är att flera kommuner tvingats säga upp sina plusjobbare och det handlar verkligen om människor som befunnit sig utanför arbetsmarknaden under lång tid och äntligen fått en chans.

Nystartsjobben riktar sig enbart till privata näringslivet och till offentliga företag som bedriver affärsverksamhet. Plusjobben däremot omfattar enbart kommuner och landsting. Jobben är alltså inte utbytbara.



Socialdemokraterna i Piteå kommun föreslår kommunfullmäktige att gå in med 1,25 miljoner kronor för att rädda kvar 125 plusjobbare. Pengarna räcker bara det här året. För nästa år får man ta nya tag.

NAV, nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning, har också begärt ett tilläggsanslag på 300 000 kronor för att få fram fler feriejobb, däribland åt 18-åringar. Summan täcker inte fullt det statliga bidrag som tidigare utgått, men som den borgerliga regeringen dragit in. Arbetsutskottet har sagt nej, men fullmäktige är ju inte förbjudet att ha en annan åsikt.



Regeringen motiverar det indragna statsbidraget med att det ändå kommer att finnas jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Det kanske stämmer. Om inte blir det en trist sommar för många 18-åringar.

Piteå kommun beräknas ha förlorat runt 12 miljoner kronor på regeringens arbetsmarknadspolitiska åtstramningar. Det är väldigt mycket pengar. Ändå borde det vara möjligt att upprätta en buffert, en sorts krisberedskap, för de 18-åringar som inte hittar någon anställning. Jobb finns det säkert. En tillfälligt utökad pensionärsservice. Exempelvis.

Läs mer om