Satsa på att katastrofen uteblir
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Därmed inleds en resa med svikna vallöften och brustna förhoppningar som med kommande lågkonjunktur paralyserar regeringen av inre stridigheter.
Den unge statsministern visar sig snart vara precis så mjäkig och kompasslös som värsta kritikerna hävdat. Beslut efter beslut fattas, för att sedan rivas upp när klagokörerna blir för starka. Under den reinfeldtska regeringen kommer dessutom att sitta horder av före detta PR-konsulter som äter ur händerna på särintressen. Regeringen blir ett lätt byte för alla lobbyister. Därmed kommer skandalerna. Inte minst sedan medierna bytt perspektiv, från Putta Persson till Riv Reinfeldt.
Det hela slutar med att någon av partierna i Alliansen hoppar av innan valet 2010 och marknaderna förbereder sig för en socialdemokratisk come back med uppstädning på agendan. Med en ny socialdemokratisk partiledning, en kollektivistisk sexiotalistgrupp som står för modernitet och solidaritet. Så blir det säkert, så alla sossar kan gå hem till soffan och lägga sig, därför att det här kommer att bli ett triumftåg för det parti som byggde Sverige under 1900-talet och därför är förutbestämda att bygga Sverige också under 2000-talet.
Men låt oss istället tänka en mardröm. Säg att Alliansen tar kommandot över den svenska välfärdsstaten och sedan gradvis förändrar systemet i riktning mot borgerliga ideal. Tillväxten ger utrymme för att satsa mer på det vinnande Sverige och lägga sig nära växande grupper på arbetsmarknaden. Alliansen tar gradvis över den socialdemokratiska hegemonin genom facklig-politisk samverkan med TCO och SACO, samt med Svenskt Näringsliv.
Allt som socialdemokraterna betraktat som sina politiska frågor kommer nu att ägas av Alliansen, men på deras villkor. Steg för steg skruvas välfärdsstaten över till deras favör. Utan att ändra strukturerna görs Folkhemmet borgerligt. En arbetarpolitik utan socialism.
Socialdemokraterna kom långt med funktionssocialism, alltså att göra det privata kapitalet formbart av arbetarrörelsen. Alliansen kommer lika långt, eller kanske längre, genom att funktionsprivatisera, genom att behålla statens ansvar, men låta medborgarna ta över allt mer av kontrollen över skolor, sjukvård och annan social service.
Detta sker samtidigt som socialdemokraterna blir allt gnälligare och militanta. Politiskt inspirerade arbetsmarknadskonflikter och verklighetsfrämmande utspel ger mediautrymme, men förvandlar samtidigt socialdemokraterna till en marginaliserad politisk kraft för alla förlorare.
Med en politisk profil vid sidan om mittfältet kommer socialdemokraterna att förlora valet 2010. I så fall duger det inte att gå hem och lägga sig och vänta på att kavalleriet ska dyka upp i sista scenen. Utan då är det hårt politiskt arbete i motvind och uppförsbacke som gäller.