Sänkta boräntor ligger inte i korten
BANKMÖTE. Finansminister Anders Borg har hållit ett högt tonläge mot bankerna. Det tyder på att regeringens maktmedel mot bankerna är små. Bankerna gör de bankerna vill och måste. Den som tvingas backa är regeringen och de med bolån får vänta på sänkta räntor.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det höga tonläget och den höga svansföringen från Odell och Borg förefaller mest ha varit ett spel för väljarna. Möjligheterna att sätta kraft bakom orden om att tvinga in bankerna i garantiprogrammet och därigenom tvinga dem till räntesänkningar kan inte vara stora.
Så länge bankerna inte behöver statens pengar, behöver de inte heller foga sig i några villkor. Swedbank har som enda bank gått med i programmet. Återstår att se vilken effekt det kan ha på bankens boräntor. Handelsbanken, SEB och Nordea visar ingen brådska att ansluta sig till statens garantiprogram.
Nu ska de i lugn och ro studera de förändringar regeringen är redo att erbjuda. Det är inte som i början på 1990-talet då bankerna i en hemmagjord kris vacklade på ruinens brant. Affärsbankerna har det, av allt att döma, gott ställt. Lönsamheten har varit god. Bankerna sitter med starka kort. Den som får passa är regeringen.
Även om bankerna ansluter sig till den statliga garantin är det i sig ingen garanti för sänkta bo-låneräntor. SEB:s vd Annika Falkengren konstaterar, enligt TT, att förväntan att garantiprogrammet ska vara kopplat till sänkning av boräntor, är överdriven.
Finansminister Anders Borg var nöjd efter mötet med bankdirektörerna och gladdes över "försäkringar att bankerna ska göra sitt yttersta för att öka tillgängligheten till krediter för företag och hushåll". En försäkran om att försöka göra det lättare att få låna, är emellertid inte likvärdigt med en försäkran om att låna ut pengar till lägre ränta. Lyssna på SEB:s vd.
Bankernas direktörer och styrelser kan av moraliska skäl ändra sin kultur med höga bonusar, fantasilöner och pensionsavtal av en storlek människor i allmänhet inte förmår ta in. Just detta har blivit kärnan i bankdebatten, men det är egentligen inte det företag och hushåll är bekymrade över. De är bekymrade över att inte få lån och över det höga ränteläget. Förmodligen struntar de i bonus, chefs-löner och pensionsavtal om de bara får låna till bra villkor.
Det som skulle förmå bankerna att sänka låneräntorna är om de utsätts för konkurrens värd namnet. Förra gången denna ledarsida tog upp bristen på konkurrens kom det ett underkännande mejl från en bankchef som hävdade att konkurrensen mellan bankerna var stenhård. Kanske är det så, men det är i sanning svårt att se för den som sätter sig ner och jämför boräntorna som publiceras på dagstidningarnas börssidor.
Så, återigen. Finansminister Anders Borg och finansmarknadsminister Mats Odell har, än så länge, en verklig maktfaktor i sin hand: Statens Bolåneinstitut AB, SBAB.
"Vi såg att bankernas marginaler på bolånemarknaden var stora, kreditförlusterna låga och att bolån var en växande marknad. Vi beslöt oss för att gå in och ta på oss rollen som prispressare", sa Peter Gertman, vice vd i SBAB, intervjuad i Privata Affärer i samband med att banken fick hederspris i tävlingen Årets bank.
Alliansen skulle kunna låta SBAB göra samhällstjänst en sista gång och pressa räntorna. Det går förstås inte ihop med målet att göda bolåneinstitutet inför försäljningen, men nu var det ju företagens och hushållens väl och ve som skulle värnas. Inte girigheten.
Bildtext: