När resultatet efter valet till kommunfullmäktige i Piteå stod klart kunde alla konstatera att Socialdemokraterna förlorat den egna majoritet man haft och att någon form av samverkan mellan partier skulle komma att behövas för att åstadkomma ett stabilt styre i kommunen. Sedan dess har olika former av kontakter och diskussioner mellan olika partier förekommit.
I gårdagens tidning kunde vi läsa att de borgerliga partierna är besvikna över att Vänsterpartiet och Miljöpartiet inte är intresserade av att skapa en regnbågsallians för att byta kommunledning. Deras försök att skapa en samverkan som kan samla majoritet i fullmäktige har därmed misslyckats.
I insändare har Anders Nordin, frontfigur för Skolpartiet, ondgjort sig över att Socialdemokraterna söker samverkan med Vänsterpartiet och Miljöpartiet för att kunna bilda kommunledning. Han menar att Socialdemokraterna ägnar sig åt simpelt röstköp för att kunna behålla makten i kommunen. Detta för att misstänkliggöra Socialdemokraternas intentioner och för att underbygga det politikerförakt som finns. Anders Nordins syn på politiken skrämmer, då den uppenbarligen utgår från att allt som Socialdemokraterna gör har onda avsikter, och att Miljöpartiet och Vänsterpartiet saknar vilja att påverka politiken och i stället låter S ”köpa mandat” i utbyte mot positioner i kommunen.
Även om Socialdemokraterna suttit i majoritet i kommunen under mycket lång tid så har man försökt att förankra sina beslut med åtminstone ett annat parti. Denna erfarenhet är viktig i det samverkansarbete som nu ligger framför Socialdemokraterna då man nu måste komma överens med sina samverkansparter. Men, och detta är ett oerhört viktigt men, förutsättningarna är ändå väsensskilda. Då S tidigare haft egen majoritet medan man nu är beroende av de andra partierna är maktstrukturerna helt andra. De partier som S gjort överenskommelser med tidigare har haft en mycket svag förhandlingsposition då S kunnat göra som man velat med den egna majoriteten i ryggen. Nu är partierna i stället jämbördiga i samverkan då man måste komma överens inom samverkan för att komma framåt.
Detta väljer Anders Nordin helt att bortse ifrån, eller så utgår han från att Socialdemokraterna är fullständigt oförmögna att hantera situationen. Oavsett vilket kommer Nordin att få se på annat.
Samverkan handlar nämligen inte om röstköp på det sätt som Nordin vill göra gällande. Samverkan handlar om att hitta gemensamma utgångspunkter för politiken och om att kunna kompromissa för kommunens bästa. Det gäller för de partier som ska samverka att konstruktivt kunna hitta lösningar på eventuella meningsmotsättningar. Det är också bra att redan från början identifiera de områden där man inte kan komma överens och som inte ska omfattas av samverkan mellan partierna och där parterna kan agera fritt. För sådana områden kommer det alltid att finnas. Det tjänar ingenting till att blunda inför detta faktum.
Samverkan handlar i mycket hög grad om ödmjukhet och lyhördhet, och då i högsta grad för den starkare parten i samarbetet. Den som är stark måste vara snäll i den anda som seriefiguren Bamse företräder. Det kan låta som en klyscha, men har absolut bäring. Socialdemokraterna, Bamse i denna samverkan, måste hela tiden bära med sig medvetenheten om att det är Miljöpartiet och Vänsterpartiet som riskerar mest i en samverkan. Därför måste man från Socialdemokraternas sida se till att bjuda till och betona de mindre partiernas inflytande och ge partierna positioner som verkligen visar att Socialdemokraterna betraktar dem som jämbördiga i samverkan. Detta handlar inte om röstköp á la Anders Nordin, utan om sann respekt för varandras behov av utrymme inom samverkanskonstellationen. Socialdemokraterna måste också vara beredda att ompröva delar av den politik man fört och som väljarna uppenbarligen inte uppskattat och därför vänt ryggen åt.
Socialdemokraterna måste helt enkelt bjuda upp till dans utan att vara den som styr dansen i alla lägen. I stället handlar det om att dela på taktpinnen så att säga. ”It takes two to tango”, sägs det ju, och detta stämmer verkligen för samverkan – även om det nu verkar bli tre som ska dansa ihop i en dubbelbugg.
Att övergå från att styra i majoritet till att leda en samverkan är inte det enklaste. Därför krävs medvetna ställningstaganden och en medveten strategi, så att man inte faller i fällan och kör över sina samverkanspartners. Socialdemokraterna i Piteå kommer säkerligen att behöva stöd från sina samverkanspartier i denna process. Ett öppet samarbetsklimat där det känns okej för alla parter att ta upp problem i samverkan är en förutsättning för att kunna lyckas. Ett tips är därför att lägga ner kraft och tid på att svetsa ihop det team av personer från de olika partierna som ska leda samverkan. Att bygga tillit till, och förtroende för, varandra är en av de viktigaste investeringar man kan göra i inledningen av en politisk samverkan. Öppenhet och transpararens gentemot varandra är en viktig byggsten när det gäller att bygga tillit och förtroende.
Politisk samverkan, till skillnad från ”röstköp” måste bygga på en gemensam vilja att sätta kommunens bästa framför egna partipolitiska poänger, och på en gemensam vision för hur framtidens Piteå ska byggas. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har mycket goda förutsättningar att åstadkomma en reell samverkan för Piteås bästa. Det finns alltså ingen som helst anledning för Piteåborna att ligga sömnlösa på nätterna av oro för kommunens framtid.