I förra veckan var jag på plats när Europaparlamentet inledde sin session i Bryssel.
Talmannen Antonio Tajani, kristdemokrat och italienare, tog tydligt avstånd från amerikanske presidenten Donald Trumps besked om att lämna Parisavtalet.
”Detta avtal lever och vi tar det vidare med eller utan den amerikanska administrationen”, sa Tajani. ”De som väljer att stå utanför kommer att missa ett historiskt tillfälle för medborgare, planeten och ekonomin.”
Det var intressant att se reaktionerna bland de 751 ledamöterna i den stora plenisalen.
Gänget längst till höger, de mörkblå krafterna, jublade åt beskedet från Washington. Men övriga ledamöter – en klar majoritet av alla konservativa, socialdemokratiska, liberala, ljusblå, röda och gröna politiker – markerade sitt stöd för Parisavtalet.
Det kändes ändå en smula hoppingivande denna för världen dystra dag.
Klimatfrågan är i fokus även för svenska EU-parlamentarikern Jytte Guteland, som jag träffar i Bryssel.
Att se till att EU lever upp till Parisöverenskommelsen är högsta prioritet, framhåller Guteland, som ingår i Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.
”EU är tillräckligt stort för att göra skillnad och vi kan ta en ledande roll för att verkställa Parisavtalet”, säger hon.
Själv hör Jytte Guteland till dem som i allra högsta grad är med och påverkar.
Guteland, som var ordförande i SSU 2007–2011, kandiderade och kom in i Europaparlamentet 2014. Hon lovade att hon skulle bli ”barnens och binas representant i EU-politiken”.
På bara tre år har hon etablerat sig som en tung kraft i EU-sammanhang. Bland annat utsågs hon till S-gruppens huvudförhandlare när det gäller systemet för utsläppshandel (ETS) – ett stort förtroende från de 191 S-ledamöterna i Europaparlamentet.
I en annan del av den gigantiska parlamentsbyggnaden träffar jag S-ledamoten Anna Hedh, som suttit i parlamentet sedan 2004. Även hon gör avtryck i Europapolitiken.
”Jag blev dumförklarad när jag talade om den svenska sexköpslagen när jag kom hit första gången. Men nu har Sverige blivit ett lok för övriga Europa”, säger hon.
Island, Norge, Finland, Storbritannien och Frankrike har infört olika former av lagar mot köp av sexuella tjänster. I april 2014 tog även majoriteten i Europaparlamentet ställning mot köp av sexuella tjänster.
Hårt arbete ger resultat. Fler länder följer det svenska exemplet.
Den senaste tiden har det talats mycket om socialdemokratins försvagade ställning i Europa – och sant är att S-gruppen är långtifrån majoritet i Europaparlamentet och att partiet har det motigt i en del EU-länder. Men de svenska S-ledamöterna är inga tandlösa tigrar.
Genom allianser, samtal och kompromisser med kristdemokrater, socialliberaler, miljöpartister och andra pragmatiska krafter kan de få genomslag för sina hjärtefrågor.
Inför den svenska folkomröstningen om EU 1994 sa motståndarsidan att Sverige inte skulle få något att säga till om.
Men S-gänget i Bryssel visar något annat. Aktiva och engagerade politiker kan förändra spelplanen.
Det går att både ändra kemikalielagar och stärka skyddet för arbetstagarna. Trägen vinner.
Det är inte kört i klimatpolitiken bara för att en amerikansk president väljer en annan väg.
I Europa finns alltjämt en bestämd vilja att fullfölja åtagandena i klimatavtalet, oavsett alla irrfärder i den amerikanska politiken.
”EU kommer att fortsätta leda ansträngningar mot klimatförändringarna”, som talmannen Tajani uttryckte saken i Bryssel 31 maj. Det finns hopp om framtiden, trots allt.