Rusta arbetslösa för "gröna jobben"
JOBBEN. Arbetsmarknaden är djupfryst, men det finns vårkänning i utveckling och produktion av förnyelsebar energi. Den svartmålande regeringen Reinfeldt verkar inte ha förstått potentialen i detta. Risken för brist på efterfrågad arbetskraft är därför överhängande.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
När ett påstående upprepas tillräckligt många gånger brukar de bli till sanning. Ekonomiska tankesmedjan Bruegelinstitutets lista över länders satsningar säger emellertid någonting annat; nämligen att Sverige och dess regering befinner sig i satsarnas bottenslam, långt under Tyskland och bara hälften så mycket som EU-genomsnittet. Se tabell.
De sjutton miljarderna till kommunerna, fördelat under tre år på 290 kommuner och 21 landsting, och de tio miljarderna för att möta arbetslösheten är inga storsatsningar. I synnerhet inte miljarderna mot arbetslösheten.
Att budgetera närmare åtta miljarder kronor extra för att klara a-kassan till den kvarts miljon människor som nästa år väntas förstärka den redan stora kåren arbetslösa, kanske regeringen Reinfeldt ser som en satsning med tanke på att den försämrat a-kassan med ännu fler miljarder och använt dem till att sänka och ta bort skatter för de rikaste. De extra miljarderna är dock ingen höjning av a-kassan, det är samma usla ersättning till allt fler arbetslösa. En höjning av taket i a-kassan, det hade varit en satsning.
Chefen för arbetsförmedlingen i Piteå, Birger Lindberg, uttalar sig diplomatiskt i Piteå-Tidningen om regeringens vårbudget. Bra, men den hade ur Piteperspektiv gärna fått se annorlunda ut.
Istället för pengar till att söka jobb och praktikplatser som inte finns, hade han velat se en kraftfullare satsning på arbetsmarknadsutbildningar.
I Markbygden ska Europas största vindkraftpark byggas. Ett gigantiskt projekt som beräknas ge minst 1 000 nya jobb under byggtiden som sträcker sig tio, femton år framåt. Tyska Enercon, delägare i bolaget, planerar att starta en fabrik på Haraholmen för tillverkning av delar till vindkraftverken. Minst 200 anställda säger man sig behöva.
För att kommunen ska kunna ta emot nyetableringarna och utföra alla de olika arbetsuppgifterna krävs arbetskraft och arbetskraft med rätt kompetens. Vindkraftsprojektets kordinator ser yrkesutbildningar inom energi som ett absolut krav. Något för Strömbacka gymnasieskola.
Men det kommer att behövas långt fler kompetenser än yrkesutbildade på energiområdet för att bygga upp vindkraftsparken. Allehanda yrken inom bygg och anläggning kommer att efterfrågas. Enbart att dra fram runt 60 mil bilväg genom denna skogstrakt torde kräva en omfattande kår av anläggningsarbetare.
Fler vuxenutbildningar för
exempelvis betongarbetare och elektriker hade varit bra, säger Birger Lindberg anspråkslöst och konstaterar att det tar två, tre år att bli färdigutbildad i yrkena. Det vill alltså till att börja nu för att kunna svara upp mot den lokala arbetsmarknadens efterfrågan.
Den borgerliga alliansregeringen har satsat hårt på att nedrusta de statliga vuxenutbildningarna, såväl teoretiska som yrkesförberedande och yrkesinriktade. I vårbudgeten ska finnas pengar till 400 nya utbildningsplatser. Det blir drygt en plats per kommun eller 19 utbildningsplatser för hela Norrbotten.
Regeringen kan inte fortsätta att stoppa huvudet i sanden och hoppas att andra länder fixar Sveriges kris. De har nog med sina egna problem. Sverige måste ha råd att satsa på arbete och rusta arbetskraften för nya tider med nya behov.