Rubrikerna och verkligheten
Svensk sjukvård har fått ta emot en hel del stryk i den allmänna debatten på senare år. Av rubriker om köer och inställda operationer kan man lätt få intrycket av en vård i kris. Men hur sann är den bilden?
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Lobbyorganisationen Health Consumer Powerhouse har jämfört sjukvården i Europa på en rad områden.
Rapporten visar att när det gäller de medicinska resultaten överträffar Sverige samtliga andra länder. Också i tillgången på vård ligger Sverige bra till, en delad förstaplats tillsammans med tre andra länder.
Det som drar ned helhetsbetyget är väntetiderna för planerad vård. Jämförelsen bygger på förhållandena 2003 och 2004. Sedan dess har mycket hänt, menar landstingen och tror att Sverige avancerar i nästa års jämförelse.
Sammantaget hamnar Sverige på fjärde plats bland 26 jämförda länder.
Den svenska sjukvården är också "prisvärd" om man jämför resultatet med kostnaderna, hävdar rapporten.
Mest valuta för pengarna får man i några nya EU-länder. Sverige är det land som ger mest vård för pengarna av de gamla EU-länderna.
Health Consumer Powerhouses bild bekräftas av en mer detaljerad genomgång av sjukvården i Sverige i en OECD-rapport förra året.
Det allmänna omdömet i rapporten är att svenskarna kan vara nöjda med sitt hälso- och sjukvårdssystem. Vården är av hög kvalitet.
Systemen är innovativa och flexibla och patienterna har betydande valfrihet (återigen något som svär mot den gängse bilden av stel offentlig sektor).
Rapporten imponeras av hur de nationella kvalitetsregistren i Sverige används för att förbättra kvaliteten i behandlingarna, men pekar på att skillnaderna mellan landstingen fortfarande är stor. Man borde lära snabbare och mer effektivt av varandra.
Rapporten pekar också ut andra problem och utmaningar. Tillgängligheten i primärvården behöver till exmpel förbättras. Detta blir dessutom allt viktigare i framtiden eftersom en allt större del av vården kommer att ske utanför sjukhusen.
Väntetiderna är ett annat problem. Men, återigen, inget tyder på att Sverige skulle vara sämre än i andra länder i det här avseendet. Om resurserna är knappa finns ju bara i princip två sätt att ransonera tillgången på vård: att låta de som har mest pengar få gå före och ställa de som inte har pengar längst bak i kön eller att ge vård efter behov och låta de minst behövande få vänta på behandling.
Sverige är det land inom OECD som använder störst andel av BNP till äldreomsorg, vilket speglar både en hög ambitionsgrad och en hög andel äldre i befolkningen.
OECD-rapporten påpekar att vården och omsorgen för de gamla fortfarande är splittrad på alltför många administrativa händer. Primärvård, socialförvaltningar och sjukhus måste samordna sina insatser bättre.
Visst finns alltså mer att göra. Men vi ska veta att utgångsläget faktiskt är en hälso- och sjukvård som hör till de allra bästa i Europa.