För en tid sedan blev jag uppringd av tidigare länsarbetsdirektören Björn Pettersson, Luleå. Han hade lyssnat på ett radioinslag med Elisabeth Svantesson, Moderaternas jobbpolitiska talesperson, som uttalade sig om arbetsmarknadsutbildningen.
Pettersson konstaterade att hennes uppfattningar stred mot både beprövad erfarenhet och kunskap om hur arbetsmarknaden fungerar.
I SR den 2 maj argumenterade att Svantesson för utbildningar där kravet för att få delta ska vara att det finns ett löfte om ett arbete från en arbetsgivare när utbildningen är klar. Pettersson konstaterar att denna koppling mellan utbildning och arbete inte alltid är självklar. Han berättade om när han själv var länsarbetsdirektör och entreprenören Yngve Bergqvist fick sin vilda idé om att bygga ett ishotell i Jukkasjärvi.
Det fanns inga jobbgarantier för dem som utbildade sig att bygga hus av is eller göra iskonst. Men länsarbetsnämnden trodde på projektet och var beredd att satsa.
Resultatet är näringslivshistoria. Offentligt finansierad arbetsmarknadsutbildning medverkade till att en privat entreprenör kunde utveckla en världsunik idé, som därefter lockat besökare från när och fjärran till Kiruna. Men – märk väl – det fanns inga garantier för jobb när satsningen gjordes.
Det borde väcka en smula eftertanke i Moderaternas partihögkvarter. Det är i och för sig vackert tänkt att alla som går en arbetsmarknadsutbildning ska garanteras jobb. Men det är svårt i en föränderlig värld. Arbetsmarknaden är inte statistisk. Den är en föränderlig materia – gamla jobb försvinner, nya tillkommer.
Därför är det inte alltid säkert att en arbetsmarknads- eller yrkesutbildning ger jobb. Men rimligen är det bättre att människor förkovrar sig än att de bara går arbetslösa. Det är ingen jobbgaranti. Men sambandet är klart. Den som har en utbildning hävdar sig bättre på arbetsmarknaden än den som inte har det.
I SR-inslaget gör även Svenskt Näringsliv tummen ned för M-förslaget.
”Att lova ett specifikt jobb till specifika personer innan en utbildning har genomförts kommer aldrig att fungera”, säger Anna-Lena Bohm, företagare och vice ordförande i Svenskt Näringsliv.
Det är en svidande bakläxa för ett parti som gärna vill framstå som företagarnas bästa vän.
Men Moderaterna förtjänar i alla fall ett erkännande på en annan punkt. Partiet har svängt när det gäller yrkesprogrammen på gymnasiet. Alla utbildningar ska nu automatiskt ge behörighet till högskolestudier.
Det är klokt. Förändringen under Jan Björklunds tid som statsråd var negativ. Färre sökte sig till yrkesprogrammen, när högskolebehörigheten försvann. Enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv häromåret är det så många som 25 procent av eleverna som går på högskoleförberedande program som aktivt har valt bort yrkesprogrammen eftersom de inte ger behörighet.
Därför är det bra att det största oppositionspartiet nu slår in på samma väg som S när det gäller yrkesprogrammen. Det kan bli början till en nystart för de gymnasiala yrkesutbildningarna. Men som sagt, M har en del att fundera på när det gäller arbetsmarknadsutbildningen.