Regnet öser ner - elpriset rusar upp
ELPRISET. Konsumenterna har länge misstänkt att det är bolagens girighet och inte naturlagarna som styr priset på el. Uppenbarligen ligger de väldigt nära sanningen. Utbyggnaden av vindkraften kan bli det som lokalt löser hushåll och företag ur eljättarnas grepp.
Bland annat storsatsningen på vindkraft förväntas inom kort ge överskott på el, men för att konsumenterna ska få lägre pris krävs av allt att döma att de via ekonomiska föreningar och/eller kommunen blir delägare i produktionen.
Foto: Lars Pehrson / SvD / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Överskott av en vara sänker normalt priset i konsumentledet, så icke när det gäller el. Energimyndighetens färska prognos som sträcker sig fram till 2010 visar på kraftigt stigande produktion av el i kombination med minskad konsumtion. Här stundar överskott och effekten av det borde bli rea på el, eller åtminstone priser i klass med dem som gällde i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet. Men icke.
Det stora överskott trimningen av kärnkraftverken och utbyggnaden av kraftvärmeverk och vindkraftverk väntas ge, kommer inte konsumenterna till del i form av billigare el. Överskottet ska gå på export till länder med elbrist, vars konsumenter är villiga att betala bra. Det kan i och för sig vara rätt och riktigt, men känns svårt att försvara om samtidigt elpriset i det egna landet ligger så högt att företag slås ut och hundratals människor förlorar jobbet.
Tidningen Dagens Arbete skriver om ett tufft år för skogsindustrin där Wifstavarv, Utansjö, Norrsundet, Hallstavik och nu Holmens beslut att lägga ner Wargöns bruk. Nedläggningarna är ingen naturlig strukturomvandling. De är följden av en orealistisk energipolitik, säger Pappers ordförande Jan-Erik Sandberg till tidningen. Han kräver att regeringen ingriper. Tar bort "peststämpeln" från kärnkraften. Priset på energi skulle sjunka om man investerar i alla energislag, resonerar Sandberg. Och så borde det vara, men så är det uppenbarligen inte.
Energimyndighetens prognos föder frågan om nyttan av att ställa hav, fjäll och skogsmark till förfogande för vindkraftsparker om exploateringen i slutändan bara göder elhandelsbolagen och dess toppgarnityr. Att investeringen skapar företag och välkomna arbetstillfällen och inkomster är stort och avgörande, men till detta måste komma sänkta elkostnader till de boende och del i vinsten för berörda byar och samhällen.
Markbygden inom Piteå kommun har blivit utsedd att härbärgera Europas största vindkraftpark. En investering beräknad till osannolika 56 miljarder kronor. Enligt kommunalrådet Peter Ros-lund finns allt det där med billigare el till kommuninvånarna och del i vinsten till berörda byar med i förhandlingar och planering. En kommun som varit klok nog att inte sälja ut elnätet och dessutom äger makt över elproduktionen kan göra det som riksdag och regering inte gör; erbjuda humanare priser.
Piteå kommun äger, via sitt energibolag, fjärrvärmenätet och elnätet. Synd nog äger kommunen bara 25 procent av Sikfors kraftverk och synd nog äger kommunen bara hälften av Pite energi, andra hälften ägs av Vattenfall. Det ges som förklaring till att Pite energi har väsentligt högre utdelningskrav från ägarna än Luleå energi där Vattenfall bara äger 30 procent av aktierna och inte kan påverka nivån.
De senaste åren har Vattenfall plockat ut sex miljoner kronor årligen från Pite energi, men fått nöja sig med knappt 650 000 kronor från Luleå energi. Piteå kommun har sagt upp avtalet med Vattenfall i syfte att flytta fram sina positioner.
Det, tillsammans med förverkligandet av vindkraftsparken, skulle kunna vara hälsosamt för elkostnadernas utveckling i Piteå och ett sätt att locka till sig både familjer och företag.
Bild: Vindkraftverk