Regeringen sviker de unga
ARBETSMARKNAD. Arbetslösheten bland landets ungdomar fortsätter att öka, och i snabb takt. I åldern 20 till 24 år är omkring 30 procent just nu arbetslösa.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Nu är ungdomsarbetslöshet inte något som enbart berör och drabbar Sverige utan hela EG, men Sverige ligger högt på listan över de länder som har störst ungdomsarbetslöshet. Ungern, Lettland och Spanien är de tre länder i EU-familjen som ligger sämre till än vårt eget. Spanien med nära 35 procents ungdomsarbetslöshet, men Sverige närmar sig.
Självfallet kommer i en sådan situation en rad idéer om hur den höga arbetslösheten bland unga ska motverkas. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (M) vill ha så kallade introduktionslöner, det vill säga lägre löner än vad kollektivavtalen föreskriver för att få fler ungdomar i arbete. Ett förslag som introducerades av IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä vid politikerveckan i Almedalen. Littorin hakade snabbt på.
Ett litet, om än besvärligt problem, är att ett sådant system skulle kunna pressa ner lönerna generellt på arbetsmarknaden. Samtidigt måste man förstås pröva olika vägar att skaffa förutsättningar för att få ungdomar ut på arbetsmarknaden, då kan detta vara en väg att gå, men den får inte innebära att ungdomar hamnar i ett låglöneproletariat.
Under de första åren vid makten talade arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, ständigt om sin arbetslinje med sikte på full sysselsättning. Nu är det tystare. Allt medan arbetslösheten bara fortsätter att öka. Och allra mest för de unga som ska introduceras på arbetsmarknaden. Någon riktig politik för att råda bot på ungdomsarbetslösheten har vi inte sett skymten av. Det gick snabbt att försämra a-kassan för dem som är utan arbete, men svårare att få människor i jobb.
En hel ungdomsgeneration ställs just nu utanför arbetsmarknaden utan att regeringen tycks ha förmågan till skarpa åtgärder för att motverka denna negativa utveckling.
Finansminister Anders Borgs målsättning sägs vara att "förhindra att arbetslösheten biter sig fast", men varslen om uppsägningar fortsätter i hög takt. Antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen blir bara färre. Inte minst för ungdomar.
Det vore bättre att regeringen agerade för att skapa jobb, för jobb behövs också i en lågkonjunktur. Inte minst i den offentliga sektorn; sjukvård, äldrevård, skola, men också för att bygga bostäder och se till att landet får en fungerande infrastruktur.
De närmaste åren får vi räkna med en kraftigt ökad arbetslöshet. I de dystraste prognoserna handlar det om en öppen arbetslöshet på 12 procent 2011. Det är framförallt våra ungdomar som får betala ett högt pris, men också de många som varslats inom tillverkningsindustrin. Lägg därtill uppsägningar inom kommuner och landsting, som numer allt oftare drabbar allt från lärare till vårdpersonal.
I den finanskris som vi lever med just nu är kampen mot arbetslösheten av avgörande betydelse för människors framtid. Utan jobb ökar samhällsklyftorna, och det inte minst beroende på den borgerliga regeringens försämringar av a-kassan.
Många unga har inte ens anslutit sig. Hur ska deras ekonomi och uppehälle klaras?
Helt klart är att allt fler har fått det svårt att klara sin ekonomi under alliansregeringens tre år vid regeringsmakten. Kostnaderna för försörjningsstöd i kommunerna ökar i snabb takt. Vi håller på att bygga ett nytt klassamhälle.