Rättssäkerhet på jobben
TRYGGHET Förhandlingarna om ett nytt huvudavtal efter 1938 års Saltsjöbadsavtal är avslutade. Svenskt Näringsliv bestämde sig för att bryta förhandlingarna, eftersom man inte fick gehör för sin linje att försämra människors anställningstrygghet. Dessutom ville arbetsgivaren förhandla bort möjligheterna till sympatiåtgärder i samband med arbetskonflikter.
Förhandlingarna om ett nytt huvudavtal på arbetsmarknaden har brutit samman. Svenskt Näringsliv vill inte fortsätta eftersom de inte får gehör från LO och PTK för de försämringar i arbetsrätten som de eftersträvar.
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Att reformera arbetsrätten är Svenskt Näringslivs hjärtefråga. Det handlar då ingalunda om att reformera arbetslagarna för att trygga för den anställde utan tvärtom. Helst ska lagarna bort. Dagens lagstiftning tillhör nämligen, enligt Svenskt Näringsliv, den stora bromsklossen för ett friare näringsliv. Föredömet heter USA, där fackföreningsrörelsen är mer eller mindre krossad.
Ett viktigt skydd för de anställda ligger i turordningsreglerna i lagen om anställningstrygghet (las).
I dag gäller redan ett undantag för företag med mindre än tio anställda. Arbetsgivare kan undanta två personer från turordningsreglerna, regler som hittills inneburit att den som är senast anställd också fått gå först i händelse av arbetsbrist. Nu kan arbetsgivaren sparka vem de vill. Godtycket finns redan. Rättssäkerheten för den enskilde individen har naggats i kanten, men mycket vill ha mer.
Dessutom inskränktes fackets möjligheter att påverka vilka som avskedas. Rätten till prövning har tidigare funnits för att framför allt skydda kvinnor från arbetsgivarens godtycke vid uppsägningar. Den regeln togs i samband med lagändringen efter förslag från de borgerliga partierna och då med stöd av miljöpartiet. Ett förhållande som ligger till grund för den fackliga kritiken mot den rödgröna alliansen. Många inom svensk fackföreningsrörelse litar inte på miljöpartiet.
Ett återkommande argument är att det små företagen är så beroende av sin personal, att man måste ha möjlighet att välja och vraka vid eventuella uppsägningar på grund av arbetsbrist. Annars kan ett litet företag tappa i konkurrenskraft eller i värsta fall tvingas lägga ned sin verksamhet, men då ska man komma ihåg att redan med den gamla lagstiftningen gick det bra att förhandlingsvägen göra undantag från turordningsreglerna just för att undvika att anställda med speciell kompetens skulle sägas upp. Tolkningen av lagens "sakliga skäl" har sedan länge varit liberal och förhandlingsbar.
Svenskt Näringsliv vill helst att samma regler ska gälla för alla företag, och helst för fler anställda. Arbetsgivaren i små företag har exklusiv rätt att godtyckligt avskeda vem man vill. Företaget behöver inte längre förhandla med facket. Några skäl för ett avsked behöver inte anges.
Förutom den ökande otryggheten för de anställda har fackets ställning på de små arbetsplatserna försämrats. Många vägrar att skriva kollektivavtal. Risken är att obekväma anställda, de som är med i facket, också är de första som sägs upp även om det hittills framför allt handlat om kvinnor med hög sjukfrånvaro, men också om föräldralediga kvinnor och småbarnsföräldrar.
Därför är det inte överraskande att LO och PTK satt ner foten. Lagen om anställningsskydd, las, liksom konflikträtten är grundläggande rättigheter i de fackliga medlemsleden. En rättvis arbetsrätt är i själva verket grunden för tillväxt i ett modernt arbetsliv.