Att vara ledsen, lycklig, ängslig, till freds - toppar, dalar och allt däremellan - är på sätt och vis en definition av hur det är att vara människa. Men någon gång i livet drabbas vissa av oss av en inre oro eller nedstämdhet som biter sig fast och förlorar sitt funktionella inslag som del av ett böljande känsloliv.
Psykisk ohälsa och sjukdom är resultatet av komplexa processer som kan härstamma från psykosociala påfrestningar eller ha renodlat neurologiska orsaker. Inte sällan rör det sig om en kombination av båda dessa aspekter i en intrikat växelverkan. Klart är åtminstone att den psykiska ohälsan i många fall innebär ett stort lidande för individen och dess närstående.
Jag har själv varit sjuk och vet hur hårt det slår mot tillvaron. Det är viktigt att den som behöver får det medicinska, psykologiska och sociala stöd som krävs för att bli bättre eller så bra som möjligt. För hjälp finns att få. Den moderna medicinska vetenskapen har gjort enorma landvinningar på den psykiska ohälsans område.
Bland unga människor är utvecklingen särskilt alarmerande. Detta drabbar samhället hårt. Det är viktigt att vi vårdar den generation som i framtiden ska axla ansvaret för samhällsutvecklingen. Därför är det beklämmande att skillnaderna i tillgänglighet till ungdomspsykiatrin är så stora mellan de svenska landstingen.
Att få hjälp i tid är i hög grad en fråga om var i landet man råkar bo. Av statistik från Sveriges kommuner och landsting (SKL) för oktober i år framgår att en ungdom i Norrbotten som drabbats av psykisk ohälsa fick ett förstabesök hos barn - och ungdomspsykiatrin inom 30 dagar i 97 procent av fallen. Motsvarande siffra för Västerbotten är bara 57 procent. Här syns också att behandling eller fördjupad utredning initierades inom 30 dagar för 86 procent av de unga patienterna i Norrbotten. Motsvarande andel för Västerbotten är bara 11 procent.
Att 57 procent fick komma på sitt första läkarbesök inom 30 dagar i oktober är dessutom exceptionellt för Västerbottens läns landsting. Mätningar från andra perioder under året visar att tillgängligheten ofta är betydligt längre än så. Den största skillnaden i år mellan de två nordligaste länen uppmättes i juli då 88 procent av de unga som sökte vård hos ungdomspsykiatrin i Norrbotten fick ett besök inom en månad emedan enbart 28 procent fick det i Västerbotten.
Medan Norrbotten utmärker sig som ett framstående län i det här avseendet så hör grannlänet till ett av de sämsta i landet.
Lika lite som man som ung kan bestämma var man råkar vara bosatt är det möjligt att styra över när på året man blir sjuk. Att tillgängligheten till barn - och ungdomspsykiatrin i län som Västerbotten fluktuerar så kraftigt och är så dålig under högsommaren är helt oacceptabelt.
Mot bakgrund av den rådande situationen driver just nu ett antal engagerade ungdomar i SSU Umeå en kampanj för att belysa frågan med ungdomars psykiska ohälsa och för att presentera konkreta åtgärdsförslag. Kampanjen som går under namnet ”Vi bryr oss” är ett svar på den svåra situation som många unga ställs inför när vården och samhället inte finns där för dem i tillräckligt hög grad.
Rätten till psykisk hälsa måste vara oberoende var i landet man bor eller om man har råd att nyttja dyra privata alternativ när den offentliga vården inte kan hjälpa en i tid. Vi måste se till att Sveriges barn och unga får den hjälp de behöver när de har det svårt. Måttet på ett samhälles värdighet är hur väl man behandlar de sämst ställda, sjuka och eljest utsatta.