Rätten till en trygg sjukvård
Sjukvård Inte oväntat är svenskarna negativa till att privata vårdbolag ska kunna dela ut vinster som vilket annat företag som helst. En färsk undersökning visar att 71 procent av medborgarna tycker illa om en sådan idé.Samtidigt ställer alliansregeringen allt större förhoppningar till att en avreglerad sjukvård ska lösa de flesta vårdproblemen.
Rätten till en bra sjukvård var du än bor i landet är djupt förankrad hos svenska folket.
Foto: Scanpix
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Hittills har regeringsalliansens sjukvårdspolitik mest å ena sidan handlat om att säga en sak utåt och å andra sidan jobbat för att konkurrensutsätta svensk sjukvård. Samtidigt är alla inom sjukvården överens om att det krävs genomgripande strukturella förändringar för att sjukvården ska bli mer jämställd och rättvis.
För att komma till rätta med problemen krävs istället mer personal med en god sjukvårdsutbildning och med en lön som premierar det stora ansvaret. I dag sliter många hårt inom sjukvården.
De anställda själva uppmärksammar ständigt ansvariga på det faktum att de inte räcker till för en väl fungerande sjukvård. Sjukhuskorridorer fylls med sängar när allt fler fasta sjukvårdsplatser blivit färre. Sjuksköterskor och undersköterskor får springa benen av sig för att hinna med allt som måste göras.
Samtidigt ökar anmälningarna till Sjukvårdens ansvarsnämnd. Det är en självklarhet att misstagen ökar när allt färre måste göra allt mer och när sjukhusens korridorer fylls av patienter.
Jag har själv under en kort period varit korridorpatient. När medicinen skulle delas ut hade jag fått ett nytt namn och fick heta något helt annat än jag gör. Jag vägrade förstås att ta emot den erbjudna medicinen.
Brist på förståelse och medkänsla från de ansvarigas sida sida spär på missnöjet bland anställda och vårdtagare och skapar osäkerhet om vårdens framtida inriktning.
Landstingen har i grunden bra läkare och en personal som ger järnet, men som motvalls ofta konfronteras med en politisk sjukvårdsbyråkrati som tittar bort. De vill inte se problemen.
Bristerna gör att människor som köar för specialistvård inom hjärt- eller cancersjukvård i värsta fall dör i väntan på operation. Vi har i media fått läsa flera exempel på detta. Helt onödiga tragedier.
Problemen i svensk sjukvård tydliggörs genom fortsatta köer, genom bristen på viktiga resurspersoner, och genom att allt flera landsting har svårt att få ekonomin att gå ihop trots ständigt pågående rationaliseringar och besparingar. Nu i ekonomiska kristider späds svårigheterna på. Så nog skulle vården behöva höjda statsbidrag. Vi får se vad finansminister Anders Borg (M) kan komma med i samband med höstbudgeten om drygt en månad. Förhopppningsvis kommer något.
Vi måste självfallet ha en så effektiv sjukvård som möjligt. Men ambitionen måste därutöver vara att ge alla i vårt samhälle en tillgänglig och god sjukvård. Både på vårdcentraler och i våra sjukhus. Vårdkedjan måste hållas ihop. Här börjar tyvärr bristerna bli synliga.
Rätten till en likvärdig vård var du än bor i landet är dessutom djupt förankrad hos svenska folket och i tider av ekonomisk kris blir det allt svårare för sjukvården att göra de nödvändiga prioriteringarna. Vilka ska ha förtur till behandling och vilka ska vänta? Inga lätta frågor.