Jimmie Åkessons besök på Norrlands Universitetssjukhus var dåligt skött och vittnesuppgifterna om Säpos och säkerhetspersonals agerande reser många frågor som måste redas ut.
Det var i onsdags som en läkare vid Geriatriskt centrum på Norrlands universitetssjukhus i Umeå försökte hindra Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson från att komma in på en avdelning. Läkaren anger att medarbetarna blev oroliga när de på kort varsel fick veta att Åkesson skulle besöka avdelningen. Han ansåg att Åkessons besök därför skulle försvåra arbetet, varför patientsäkerheten skulle komma att äventyras. Han ställde sig i vägen när Åkesson med entourage anlände till avdelningen och förklarade att han inte var välkommen eftersom han äventyrade patientsäkerheten. Gruppen gick förbi läkaren och in på avdelningen, genomförde ett kort besök och försvann sedan ut genom en bakdörr.
Läkaren som försökte stoppa Åkesson har blivit kritiserad av sina chefer. Samtidigt har han fått stöd av såväl facket som av en av de högsta cheferna på sjukhuset. I lördagens Västerbottens folkblad gick även ett antal anställda till hårt angrepp mot landstingsledningen.
I sociala medier har den sverigedemokratiska talkören fallit in i den gamla visan att det är särskilt synd om stackars Jimmie, nekad sina självklara demokratiska rättigheter. Stackars rasistledare. Han särbehandlad. Verkligheten är, får man väl säga, inte utan ironiska inslag.
Landstingets linje är att en likabehandlingsprincip måste gälla. Men riktigt så enkelt är det inte.
Principiellt kan man naturligtvis konstatera att den offentliga sektorn måste ha en sådan likabehandlingsprincip som sin utgångspunkt. Det skulle då inte vara någon skillnad mellan ett besök av Fredrik Reinfeldt och ett besök av Jimmie Åkesson. Fast å andra sidan må Sverigedemokraterna sitta i riksdagen, men något ordinärt parti är det inte. Det är sprunget ur de rasistiska rörelserna och var för inte så länge sedan öppet fascistiskt. Landstinget framhåller i sina egna policydokument att personalen i sin yrkesutövning ska motarbeta rasism och främlingsfientlighet. Att ett parti sitter i riksdagen betyder inte allt. Vad det står för har betydelse.
Landstinget tycks dock framhärda i att likabehandlingsprincipen väger tyngst. Men det innebär faktiskt inte att man måste tillåta Åkesson att göra besök inne på avdelningar. Politiker har ingen särskild rätt att komma in på vårdavdelningar. Man kan ta emot politiker på andra sätt. Med tanke på vilka värderingar som Åkesson står för är det inte det minsta konstigt att personalen på avdelningen blev orolig. Det är lätt att föreställa sig att människor reagerar annorlunda än de skulle ha gjort med exempelvis Reinfeldt i korridoren. Detta måste man ta hänsyn till. Patientsäkerheten kan påverkas olika beroende av vem som kommer på besök. Det är en bedömning som läkarna ska göra, inte byråkraterna.
Men händelserna inne på avdelningen har flyttat sökarljuset bort från vad som hände dessförinnan, och här utspelade sig en potentiellt större skandal. Den sverigedemokratiska delegationen hade nämligen innan den kom till avdelningen mötts av protesterande personal och allmänhet vid entrén. Dessa protester gick helt fredligt till. Men trots detta samlade Säpo och landstingets säkerhetspersonal in namn på dem som protesterade. Detta enligt P4 Västerbotten.
Säpo förnekar att de samlade in namn. Men när jag får kontakt med en av dem som deltog vid protesten, men som av rädsla för repressalier från arbetsgivaren vill vara anonym, får jag samma bild som den som rapporterades i P4. Hen uppger också att en Säpoman viftat med sitt ID och sagt om och om igen: ”Förstår du vem jag är?” och ”vi kan rapporter er till era chefer” och ”tänk över ert beteende”. Säkerhetspersonal, som min källa uppfattade som tillhörande antingen Säpo eller polisen, ska även ha ifrågasatt om det överhuvudtaget var lämpligt att de delade flygblad och understrukit att SD är ett stort parti.
Ord står mot ord, men visar sig dessa uppgifter stämma, har Säpo gjort sig skyldigt till grova övertramp. Varken landstinget eller Säpo/polisen har till uppgift att tillse att Åkesson undslipper protester eller att han kan genomföra för honom politiskt produktiva besök. Polisens uppgift är att garantera Åkessons säkerhet, inte att ge sig in i politiska diskussioner med demonstranter och än mindre har de någon som helst rätt att låta påskina att de som protesterar riskerar sina arbeten. Landstinget har, slutligen, ingen rätt att kräva av sina anställda, att de inte får säga vad de tycker när en kontroversiell politiker kommer på besök.
Mina slutsatser är följande: En läkare kritiseras av sina chefer för att han månar om sina patienter. Det är oacceptabelt och han förtjänar upprättelse. Vidare, yttrande- och demonstrationsfriheten är demokratiska rättigheter. De ska vi alla kunna använda utan att bli registrerade eller ifrågasatta av säkerhetspolis och säkerhetspersonal. Vad som hände i entrén på sjukhuset i förra veckan måste redas ut.