Det är ett fint bärår, säger folk som rör sig ute i skog och mark. I ett utmärkt reportage i Svenska Dagbladets ekonomidel skriver Johanna Cederblad om blåbärstillgången. Det brukar finnas mellan 300 och 600 miljoner kilo per år ute i de svenska skogarna. Men 95 procent av bären blir kvar ute bland riset. Bärföretaget Polarica producerar mellan fem och sex miljoner kilo blåbär per år. Vartenda ett plockas av utländska plockare, berättar vd Juha Ruohola för SvD. Bär till ett värde av kanske 15 miljarder ruttnar bort under en säsong. Det är nästan nio gånger mer än Sveaskogs vinst efter skatt och något mer än vad staten satsar på kultur, medier, trossamfund och fritid under ett år.
Att så stora mängder blir kvar i skogen är ett tecken på att Sverige är ett rikt land. Istället för att ge sig ut och plocka köper man en burk sylt på affären.
Sverige har fått en plats i FN:s säkerhetsråd. Nu strömmar det in tips hur Sverige ska utnyttja positionen på bästa sätt. Ett förslag är att Sverige ska driva frågor som har med det fria ordet att göra och det verkar klokt. Listan över länder där pressfriheten är avskaffad eller hotad kan göras mycket lång. EU:s partnerland Turkiet finns definitivt med i sällskapet.
En annan viktig fråga gäller urbefolkningarna. Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor. ILO:s konvention om ursprungsfolk och stamfolk, med nummer 169, antogs redan 1989.
Den 11 september 1997 fattade regeringen Persson beslut om att tillsätta en utredning om Sverige kan ratificera ILO-konventionen. Jämtlands förre landshövding Sven Heurgren utredde. År 1999 presenterade den flinke juristen sina förslag. Heurgren var positiv till en svensk ratificering.
Det har alltså gått sjutton år sedan utredningen presenterades. Man behövde utreda en del om gränser, var det sagt, och man kan ju undra om gränspatrullen gick vilse uppe på fjället.
Sanningen är att ratificeringen är politiskt känslig eftersom den skulle stärka samernas ställning och det finns ju på sina håll en motvilja mot det. Kanske än mer uttalad 2016 än 1999. Frågan är en ickefråga i politiken. Men länder som Norge och Danmark har undertecknat, liksom exempelvis Bolivia, Colombia, och Costa Rica,. Det som tycks vara omöjligt i Sverige har gått bra på andra håll i världen.
Sverige kan i FN:s säkerhetsråd driva frågor om rättigheter för urfolk men det blir ju lite pinsamt när det visar sig att Sverige inte ratificerat konvention 169. Jag tror inte att man på internationell nivå blir särskilt imponerad över argument om att frågan är sällsynt svårutredd. Dessutom har Sverige gång på gång fått internationell kritik för att man inte har antagit ILO 169.
Det som krävs är att någon i ansvarig ställning sätter ett stoppdatum för utredandet och därefter författar en proposition. Självfallet ska Sverige ratificera ILO-konventionen och ta matchen mot dem som av skilda anledningar inte vill stärka samernas ställning som urfolk.
Ljuvlig helg, med eller utan blåbär.