Räntan lär fortätta att sänkas
RÄNTEMÖTE I dag onsdag håller Riksbanken sitt första räntemöte för året. Alla bankanalytiker väntar att banken ska sänka reporäntan ytterligare, från dagens redan låga 2 procent till kanske 1,5 eller 1 procent. Då ska man komma ihåg att reporäntan så sent som i september förra året var 4,75 procent. Sedan kom finanskrisen. Resten vet vi.
Riksbankens chef Stefan Ingves får inte slå ner på takten när det gäller att sänka reporäntan. Nu väntar alla på en ny sänkning. Kanske ner till 1 procent. (Arkivbild)
Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Regering efter regering runt om i världen aviserar nya stimulanspaket för att få fart på ekonomin. I USA har president Barack Obama med visst besvär lyckats lotsa ett program omfattande motsvarande cirka 6000 miljarder kronor genom kongressen. Finanskrisen är långt ifrån löst.
Lägre ränta stimulerar ekonomin och paras detta också med en genomtänkt finanspolitik skulle mycket vara vunnet, men därvidlag finns mycket i övrigt att önska. Finansminister Anders Borg och finansmarknadsminister Mats Odell har alltför ofta filttofflorna på i stället för att samköra med Riksbanken.
Som vi redan sett är det jobben som får ta den första smällen. Enligt Konjunkturinstitutet kan arbetslösheten hamna kring 10 procent valåret 2010.
I september förra året presenterade regeringen sin budgetproposition, som de själva benämner "superpaketet". 32 miljarder varav en betydande del är skattesänkningar. Med den som argument har de tillbakavisat all kritik hittills. Till slut kom en "superkomplettering".
I detta krispaketet ingick införandet av ett ROT-avdrag på
3 miljarder kronor. Dessutom fler utbildningsplatser i vuxenutbildningen. Praktik- och utbildningsinsatser och "jobbcoacher". Lägg därtill yrkeshögskola och yrkesvux. Men är detta tillräckligt? Knappast. Jobben fortsätter försvinna medan a-kassan urholkats.
Finanskrisen är fortsatt djup med eller utan räddningspaket, och den kommer under överskådlig tid få tuffa effekter världen över. Hur stora och djupa dessa blir är omöjligt att förutspå. På så sätt har regeringen en poäng när man vill vänta och se. Avvakta utvecklingen och förhoppningsvis kunna sätta in resurser då de krävs, men allt fler människor är oroliga för sin framtiden.
Det är ett fortsatt allvarligt läge på finansmarknaden. Om krisen fortsätter med allt fler varsel och uppsägningar måste regeringen ompröva sin politik och städa upp efter den misslyckande a- kassepolitiken. Jobben försvinner snabbare än väntat. Allt fler familjer drabbas. Alla de som drabbas kan inte på sikt leva på försörjningsstöd från kommunerna.
I ett sådant läge måste en regering visa handlingskraft. Ännu ser vi föga av sådant. Den budget som lades innan proppen gick ur världsekonomin är den som alliansen fortsatt lutar sig emot. I övrigt avvaktar man, men väntar man för länge kan utvecklingen gå dem ur händerna och tåget rusa förbi. Så på många sätt är en ny kraftig räntesänkning från Riksbanken en nödvändighet.
Sammanfattningsvis kan man säga att alliansens "arbetslinje" mest var flum som inte gett fler jobb, bara fler med socialbidrag.
Regeringen har rullat tummarna efter att de la sin budget i september och nu när de tvingats att agera så kommer de motvilligt med några halvhjärtade satsningar där de fortsätter blunda för att kommuner och landsting tvingas till nedskärningar.