Putin och makten
val. I morgon, söndag, väljer Ryssland en ny president. Säker vinnare är den nuvarande vice premiärministern Dmitrij Medvedev. Han har fått Vladimir Putins välsignelse och är därför ohotad vinnare. Det är Putin som drar i trådarna och det är han som styr Ryssland. Hans inflytande efter valet om en vecka kommer fortsatt vara stort.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Klart är att Putin är populär och hans auktoritära ledarstil går hem hos det ryska folket, som inte vill tillbaks till det politiska och ekonomiska kaos som rådde i samband med att Sovjetstaten bröt samman. Putin kommer att skaffa sig en politisk plattform för att kunna ställa upp i ett kommande presidentval. Dock tidigast 2012. Allt talar ändå för att Putin även i fortsättningen kommer att ha kontrollen över politiken i Ryssland.
Putins stödpartier har kontroll över två tredjedelar av parlamentet. Han kan därför ändra konstitutionen och om han så vill för att förändra dagens maktfördelning, där presidenten är stark medan premiärministern är svag. Efter den 2 mars kan det bli det omvända.
Putins Ryssland försöker återta platsen som en stormakt. Detta med olje- och gaspengar som ekonomisk ryggrad. Ryssland är i dag världens främsta oljeexportör och sitter på världens största gasfyndigheter. Vi ser de utrikespolitiska ambitionerna i samband med att Kosovo utropade sig som självständig stat, där Putin och Ryssland snabbt fördömde det skedda med hänvisning till internationell rätt.
I övrigt har den politiska kammen växt under de senaste åren. Numer tar Ryssland för sig i utrikespolitiken. Trilskande grannländer, liksom supermakten USA, har fått känna av det nya Rysslands politik, som allt mer börjar likna det gamla Sovjets.
Det finns i en del av Putins maktspel en antydan till att kalla kriget kan kommit tillbaka. Den ryska militärmakten är fortsatt svag, men kan på sikt åter bli ett hot mot övriga Europa. I dag har Ryssland 700 kärnstridsspetsar och 750 000 man under vapen. Samtidigt rustar man för fullt.
Sedan Vladimir Putin tillträdde som Rysslands president för åtta år sedan har förhoppningarna om en rysk demokratisk utveckling grusats. I dag utgår all makt från Kreml och från Putin.
Den positiva ekonomiska utvecklingen i Ryssland har spelat Vladimir Putin i händerna. De senaste åren har BNP-tillväxten legat över sju procent. Människor har fått det bättre. Samtidigt har självförtroendet ökat och viljan att åter etablera Ryssland som stormakt. Den nya och allt starkare nationalismen har gynnat Putin.
Samtidigt har priset för demokrati och mänskliga rättigheter varit högt. Pampväldet, korruptionen och byråkratin i Ryssland är omfattande. Opposition bekämpas med förbud och kravallpolis. Den demokratiska utvecklingen i Ryssland har gått i stå. Oppositionen är närmast obefintlig och när den försöker höja sin röst bekämpas den med alla tillgängliga medel.
Det mest utmärkande i dagens Ryssland är en allt större misstro till demokrati, mångfald och mänskliga rättigheter. Putin har tagit ett järngrepp om makten, ett grepp som han knappast kommer att släppa. Den nye presidenten, som kommer att heta Dmitrij Medvedev, är Putins handgångne. Någon utmanare värd namnet finns inte. Den statskontrollerade tv:n och så gått som alla massmedier kontrolleras av Putin.
Ingen släpps över bron i det nya Ryssland, som allt mer påminner om det gamla Sovjet.