De flesta har väl numera vant sig vid valfriheten. Att välja äldreboende, förskola, apotek, telefonbolag, listan kan göras lång. Privatiseringen av välfärden har pågått sedan 1980-talet i Sverige men tog ordentlig fart under 1990- och 2000-talen. Inför förra valet blev frågan om vinst i välfärden uppmärksammad igen. Och när någon far illa i exempelvis ett privat äldreboende blir det stora rubriker.
Men själva idén med privat välfärd ifrågasätts inte så ofta. Det är bara att gilla läget och se till att få det så bra som möjligt för sig och de sina.
Hur skulle det annars bli? Skulle kommuner ta tillbaka verksamheter? Det händer faktiskt då och då när långvarig misskötsel uppdagas Eller när det inte blir så billigt som en kommun räknat med. I det större perspektivet finns motstridiga uppgifter om hur kostsam den privatiserade välfärden är.
Outsourcingen av välfärd och utbildning präglar framförallt västerländska länder i OECD (The Organisation for Economic Co-operation and Development). Privatiseringen är ett kärnvärde i det som kallas ”new public management”. Outsourcing tänktes vara mer kostnadseffektivt än att kommuner, landsting och staten själva drev välfärd. Konkurrens mellan olika marknadsaktörer skulle spara skattekronor. Välfärden gjordes till en kommersiell marknad. Det land som drivit privatiseringen längst är England. 2010 kom det där fram hur chockerande dyrt och ineffektivt det var att outsourca IT-området.
Det finns gott om forskning om outsourcing men den har fokuserat på framförallt besparingar och hur offentliga institutioner på kommunal och regional nivå har slimmats. Sverige har privatiserat snabbt och mycket. Ungefär hälften av välfärden består av marknadsaktörer. En ny studie från The quality of government institute, QoG, (Samhällsstyrningens kvalitet) konstaterar att 46 procent av bruttonationalprodukten spenderas på privat välfärd i Sverige. Studien är gjord av Carl Dahlström, Marina Nistotskaya och Maria Tyberg.
Det ser dock olika ut över landet med andelen privatiserade verksamheter. Piteå kommun har relativt låg andel. Av exempelvis förskolorna är sju procent friskolor och grundskolor två procent, rapporterar kommunen. Det kan antas att det beror på att många kommuner i nordligaste Sverige har rött styre och att det finns ideologiskt motstånd mot välfärd på entreprenad.
Studien från QoG fokuserar på kvaliteten på den service som privata företag levererar. Tidigare forskning visar att marknaden för välfärdsservice inte fungerar särskilt bra. Medborgarna är mindre nöjda med med kvaliteten på den service som ges.
Faktorer som kan förbättra kvaliteten är dels kommunanställdas utbildning, dels lön. Välfärd är en komplex verksamhet. Det krävs närmast expertis för att specificera det som ska upphandlas. Byråkrater måste ha spetskompetens och förstå marknadsmekanismerna. Högre lön tycks motivera personal på alla nivåer att upphandla, utöva tillsyn och kontroll med mera.
Med andra ord, kvalitet kostar.