Övernitiskt sparande regering
ÖVERSKOTT. Det saknas pengar till Norrbotniabanan, hävdar regeringen som sitter på en sprängfylld statskassa. Överskottsmålet överträffas med så bred marginal att det dragit på sig Riksrevisionens kritik. Så vad ska skattepengarna gå till? Samhällsnytta eller valfläsk?
Foto: Jens Ökvist
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Botniabanan har ännu inte tagits i bruk, men redan märks effekterna i kommunerna längs järnvägens sträckning. Ingemar Sandström, centerpartistiskt kommunalråd i Nordmaling, vittnar om ökad inflyttning och, som en följd av detta, kraftigt stigande huspriser. Botniabanan betyder snabbare och billigare godstransporter, men har också stor betydelse för persontrafiken. Den nya järnvägen halverar restiden mellan olika orter och ger tillgång till nya arbetsmarknader och utbildningsorter på pendlingsavstånd.
På samma sätt förhåller det sig med Norrbotniabanan. Banverkets utredningar visar på stora vinster för gods- och persontransporter i den region där järnvägen dras fram, men den får ekonomisk betydelse för hela Sverige. Varje satsad krona ger nästan en och en halv gånger pengarna tillbaka till samhället, visar Banverkets kalkyl.
Järnvägen Luleå-Umeå ansluter till Botniabanan, Malmbanan, Stambanan, Haparandabanan och det finska järnvägsnätet. En norrländsk kustjärnväg som binder ihop Sverige med Finland och nordvästra Ryssland med dess rika naturtillgångar.
Norrbotniabanan är ett av tre prioriterade projekt Barents regionråd tog beslut om vid möte i Kuusamo, Finland i slutet av maj i år. Ola Alterå, statssekreterare hos näringsminister Maud Olofsson, deltog i somras i ett Barentsmöte i Haparanda och uttryckte sig då så här om Norrbotniabanan i en radiointervju: "Jag tror att den blir av eftersom skälen blir starkare hela tiden. Man har underskattat den roll som Norrbotniabanan kan ha att just knyta samman Barensregionen med kontinenten".
Återstår att se om Alterå, tidigare aktiv centerpolitiker, lyckats överföra sin entusiasm på Maud Olofsson. Det är till henne hoppet står och hon har att ta strid med en järnvägsfientlig moderat finansminister och moderat statsminister. Det finns riksdagsbeslut från 2004 om att Norrbotniabanan ska ingå i Banverkets satsningar perioden 2004-2015. Kommer den borgerliga regeringen att riva upp det? Besked ges i september.
Alliansregeringen hävdar att det inte finns några pengar till Norrbotniabanan. Nej, regeringen kanske inte har några pengar till Norrbotniabanan, men pengar har den. Mycket pengar. Den moderatledda regeringen samlar i ladorna långt över riksdagens beslutade överskottsmål om en procent av bruttonationalprodukten, BNP. Enligt Riksrevisionen är översparandet så högt att regeringen kan öka utgifterna med 60 miljarder kronor för vart och ett av de kommande tre åren, utan att hota sparmålet som ligger på i snitt 30 miljarder kronor per år.
Regeringen bryter mot sparmålet och informerar inte riksdagen om vad pengarna ska användas till säger Riksrevisionen och vill ha besked. Vård, omsorg, utbildning, goda kommunikationer och bra allmänna trygghetsförsäkringar torde vara vad medborgarna vill ha för sina skattepengar.
En kvalificierad gissning är emellertid att finansminister Anders Borg tjuvsparar till fjädern i hatten, världens lägsta statsskuld, och till valfläsket. Prognosen är dock att både folket och fläsket hinner härskna.