LEDARE: Oppositionen får ta nya tag

I skuggan av finanskris och många jobbvarsel trodde man att dessa frågor helt skulle dominera debatten, men det gavs och togs på olika politikerområden, men självfallet fanns lågkonjunkturen och oron för jobben med i det mesta som sades i denna första debatt under en vecka som fortsätter med en debatt mellan Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin hos K-G Bergström redan i kväll och fortsätter med partiledardebatt i riksdagen på onsdagen.

Självfallet passade alliansen på att plåga Mona Sahlin med de vanliga frågorna om vem eller vilka hon ska regera tillsammans med om oppositionen vinner valet. Tyvärr har Mona Sahlin själv försatt sig i en sådan situation att denna fråga är och kommer att förbli oundviklig intill dess ett oppositionsalternativ är formerat.
De borgerliga partiledarna kunde också lugnt luta sig tillbaka småskrattande när Mona Sahlin, Maria Wetterstrand och Lars Ohly försökte ge sin bild av läget. Så mycket klokare blev man inte.
Frågan man ställer sig varför det var så bråttom att knyta hymens band med miljöpartiet och ställa Lars Ohly i farstun. Något riktigt svar lär man aldrig få. Tanken var kanske att från Mona Sahlins håll desarmera alliansens alla frågor kring oppositionens samarbetsformer. Både inför den här veckans många debatter som inför alliansregeringens möte i Varberg till helgen. Nu svarade Mona Sahlin istället för ett präktigt självmål.

Nu gäller det för Mona Sahlin och den övriga oppositionen att reda ut begreppen och visa vad man verkligen vill. Innan dess kommer frågorna från alliansregeringen att förfölja Mona. Fredrik Reinfeldt kommer att upprepa sitt vad hon ska göra, hur hon ska göra det och med vem hon ska göra det. Just nu famlar oppositionsledaren själv efter det rätta svaren, men de måste komma. I detta läge ju förr desto bättre.
I övrigt var rollerna de vanliga. Högeralliansen ville näst intill patetiskt visa hur eniga man är. Lite krampaktigt tycktes det i vissa lägen. Särskilt när man kom in på homoäktenskapen. Skrapar man på ytan finns det ett antal frågor, där de olika partierna i regeringskonstellationen har olika uppfattningar, frågor som de fyra så långt som möjligt försöker undvika.

För oppositionen är trygghetsfrågorna avgörande och här kan man tacksamt kritisera regeringens handläggning av a-kassan, vilken varit katastrofal. När a-kassan debatteras har Fredrik Reinfeldt svårt att komma med riktiga svar. Den här gången lyckades han förpassa a-kassan till den så kallade bidragslinjen, det vill säga att försäkringen skulle vara ett bidrag.
Ansvarslöst skitsnack av en statsminister. A-kassan är en försäkring som arbetstagarna avstår lön till för att betala och ovanpå detta dessutom en höga avgift, så höga avgifter att över 500 000 människor lämnat kassan.

Med alla varsel, bara under oktobers första vecka 8 380, blir allt fler människor oroliga för sin framtid och sin ekonomi. De nya jobben finns inte. Få arbetsgivare anställer under en brinnande lågkonjunktur med finansoro som bakgrund. Då uppstår frågan hur dessa människor ska klara sin försörjning om de är utan a-kassa, eller bara får ut en a- kasseersättning som motsvarar hälften av den gamla lönen.
På sådana frågor svarar inte högerregeringen. Till och med pratglade Maud Olofsson håller tyst, en talande tystnad.
Debatten slutade med knapp övervikt för alliansen. Det blir att ta nya tag för Mona och Maria med bistånd från Lars Ohly.

Ledare: Oppositionen får ta nya tag