Obama med chans på Vita huset
PRESIDENTVALET. Valstriden mellan Barack Obama och Hillary Clinton är efter ett maratonlopp avgjord. Efter primärvalen i Montana och South Dakota har Obama skaffat sig den majoritet som gör att han vid demokraternas konvent i Denver i slutet på augusti kommer att nomineras. Detta efter en lång och remarkabel primärvalsperiod. Dryga fem månader, men bra för demokratin i USA.
Allt mer talar för att Barack Obama blir det demokratiska partiets presidentkandidat. Förutom majoritet bland delegaterna till konventet i Denver i slutet på augusti har nu också majoritet bland de så kallade superdelegaterna.
Foto: Lauren Victoria Burke
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Innan primärvalen lår Hillary Clinton långt före Barack i alla opinionsmätningar. De flesta trodde att det skulle bli en lätt seger för klanen Clinton, men så blev det inte. Det är uppenbart att Clintons underskattade Barack Obamas lyskraft. Han lyckades skapa entusiasm hos unga och locka nya väljare till demokraterna.
Att Hillary Clinton missbedömde Obamas utstrålning och politiska fingerfärdighet gjorde också att hennes möjlighet att ta igen Barack Obamas försteg med tiden blev allt svårare. Samtidigt måste erkännas att hon till och från var så nära, så nära att stjälpa Obamas framgångsvåg. Hon har fått miljontals röster och har bara något hundratal färre konventröster än Barack Obama.
För aldrig förr har så många röstat i amerikanska primärvalen som 2008.
Det som engagerat väljarna har framförallt varit Hillary Clinton, som den första kvinnan med möjlighet att nå Vita huset och Barack Obama, som den första färgade. Detta i ett USA där kvinnor varit undansatta och svarta varit förföljda och diskriminerade.
Det är bara 40 år sedan Martin Luther King mördades. Han kämpade för de svartas rättigheter. Inte minst för rösträtten. Nu har man möjligheten.
Då var USA ett land där svarta diskriminerades och där rösträtten för minoriteter var begränsade. Nu blir, mot många odds men med egen kraft, Barack Obama det demokratiska partiets presidentkandidat.
Detta samtidigt som det självfallet inte hade varit fel att USA fått sin första kvinna som presidentkandidat.
Barack Obama har vunnit de flesta delegaterna, de flesta demokratiska rösterna, och de flesta delstaterna, medan Hillary Clinton vunnit de stora delstaterna och framför allt de vita arbetar- och medelklassrösterna. Det är nu politiskt nödvädigt att det demokratiska partiet enas. Nu måste alla krafter koncentreras för att vinna presidentvalet och Vita huset den 4 november.
Ett säkert vinnarteam vore om Obama och Clinton kunde slå ihop sina påsar efter den uppslitande och långvariga primärsvalsperioden och jobba tillsammans. Politiskt är det inte mycket som skiljer, så öppningar borde finnas. Då med Hillary Clinton som vice presidentkandidat. Frågan är om hon vill. Det kan också vara gott att vara självständig och stark senator för New York med det folkliga stöd hon har i ryggen efter primärvalen.
Redan finns spekulationer om detta - och varför inte? Många bedömare menar att Hillary Clintons avvaktan att erkänna att hon förlorat presidentnomineringen beror på att hon vill öppna för en konstruktiv diskussion med Obama om just vice presidentposten. Men ännu är detta bara gissningar.
Det demokratiska konventet i Denver den 25-28 augusti kan bli en spännande tillställning. I samma veva fyller republikanernas presidentkandidat John McCain 72 år. En ung och framåt Obama mot en äldre, men ytterst erfaren politiker. McCain ska inte underskattas.
Problemet är att han kopplas samman med Bush-administrationen.
Just nu verkar det som om USA:s väljare vill se något nytt. Barack Obama har stora möjligheter att bli nästa president i Vita huset. Den 4 november avgörs det. Det lär bli spännande.