Nya insatser, nya vinstchanser
FÖRÄNDRING. Före och efter Kristus är faktorer som styr tideräkningen. För Norrbotten i allmänhet, Haparanda och Tornedalen i synnerhet, väntar en ny tideräkning - före och efter Ikea. Grundaren själv, Ingvar Kamprad, finns på plats när varuhuset denna dag slår upp portarna.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Ingvar Kamprad har själv i intervjuer berättat hur han föll för argumenten från Sven-Erik Bucht. Kommunalrådet lyckades övertyga Kamprad om att Haparanda på sätt och vis var världens mittpunkt. På bara en och en halv timme kan 470 000 människor nå Haparanda centrum bilvägen. Dras radien runt Haparanda ut så mycket som 30-40 mil fångas en miljon presumtiva kunder in i nätet. Kunder från norra Sverige, Finland, Norge och nordvästra Ryssland.
Mötet mellan de två ledde till att Ingvar Kamprad gick emot sin bolagsstyrelse och beslutade om etableringen i Haparanda. Även Luleå och Piteå fanns länge med i resonemanget, men Haparanda drog längsta strået. Det är bara att gratulera. Haparanda är värt sitt Ikea och alla andra sysselsättningsskapande etableringar som följer i dess spår. Den förra regeringens beslut att bygga ut fångvårdsanstalten i Haparanda med 60-talet platser, därav 20 ungdomsplatser, skapar också det nya jobb i kommunen.
Och övriga kommuner går inte lottlösa. Norrbotten och Västerbotten är plötsligt länen med Sveriges högsta tillväxt. Basindustrin går på högvarv. LKAB satsar stort i Malmfälten, runt 20 miljarder kronor. Boliden investerar drygt fem miljarder kronor för att fördubbla produktionen av kopparmalm i Aitik och kanadensiska gruvbolaget Northland Resources tänker starta gruvbrytning i Kaunisvaara inom Pajala kommun. Investeringen på två miljarder kronor ska ge en årsproduktion på 10 miljoner ton järnmalm och sysselsätta 250 personer. Provbrytning startar i vinter. Kommunalrådet Bengt Niska ser ut att få sitt eget "Ikea".
Ungefär 200 personer hade samlats i Pajala Folkets hus på måndagen för att lyssna till de kanadensiska gruvbolagets vice vd Vance Thornsberry. Han fick varma applåder. Det får den som kommer med investeringar och arbete till Norrbotten. Ett län som annars mest fungerar som leverantör av arbetskraft till Stockholmsregionen. Snittkostnaden ligger på en miljon kronor per enhet, för att använda det språk ekonomer förstår. En kostnad Norrbotten och dess folk bjuder på.
Ett liknande möte, som det i Pajala, hölls för några veckor sedan i skolan i Långträsk. Rad efter rad av förväntansfulla människor hade kommit för att lyssna på Svevinds ägare Wolfgang Kropp och projektledaren Mikael Kyrk och deras planer för Markbygden Vind AB. En investering på 30 miljarder kronor där målet är en park bestående av 500 vindkraftverk som tillsammans ska snurra ihop elenergi motsvarande alla kraftstationer i Skellefteälven tillsammans och drygt det.
En gigantisk etablering som skapar jobb både under och efter uppbyggnaden och bokstavligt talat kan blåsa nytt liv i övergivna och på utkomst åderlåtna byar. Det blev applåder här också. Synd att inte arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin får uppleva sånt här. Det skulle ha en välgörande inverkan på hans förvridna syn på människors inställning till arbete och en lön att försörja sig på.
Ytterligare vindkraftsparker är på gång inom Piteå kommun och därtill flera etableringar för produktion av biobränsle. Piteå och Norrbotten kan gå en grön framtid till mötes. På mer än ett sätt. Och viktigast av allt. Norrbottens befolkning minskar inte längre. Den ökar. Norrbottningarna har blivit 241 fler. Ingvar Kamprads kundkrets växer.