Nya a-kassan skapar nettolön på 6 700 kr
NEDRUSTNING. Ingen ska få högre höjning av a-kasseavgiften än 300 kronor, säger arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och får det att låta som en ynnest. 300 kronors höjning är sannerligen illa nog och ändå inte det värsta. Grundskottet mot ersättning vid arbetslöshet bäddar för ett riktigt elände.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
TCO:s ordförande Sture Nordh har krävt att konsekvenserna av den förändrade a-kassan, såväl avgifter som ersättning, analyseras ordentligt innan modellen genomförs, men där talar han för döva öron. Den dyrare och i
alla stycken försämrade a-kassan pressas fram till nyår. Allt för att få fram de 10 miljarderna som avgiftshöjningen ger. Miljarder som regeringen behöver till sina 42 miljarder kronor i sänkta skatter för dem med arbete.
LO har räknat fram att alliansens politik slår oerhört hårt mot lågavlönade. Ekonomerna Dan Andersson och Albin Kainelainen skissar på ett nytt låglöneproletariat med fattiglöner som ger 8 000-9 000 kronor efter skatt. De stödjer sig på ekonomisk forskning som entydigt visar att sänkt ersättning från a-kassan pressar ned de lägsta lönerna, inte bara för de arbetslösa utan även för de lågavlönade som redan har jobb.
I de nya a-kassereglerna sjunker den maximala ersättningen före skatt med 1 100 kronor till 14 690 kronor i månaden. Nästa steg, efter 200 dagar, är maximalt 13 090 kronor och den som ännu efter 300 dagar inte har ett arbete hamnar på 12 166 kronor eller 8 289 kronor i månaden efter skatt.
I den "reformerade" a-kassan finns ännu en skärpning med riktning mot en ny låglönemarknad. Den arbetslöse får inte tacka nej till jobb av ekonomiska skäl såvida inte lönen understiger 442 kronor per dag eller 9 724 kronor per månad. Efter skatt återstår 6 730 kronor och besök hos socialen. Kommunernas budget kommer att belastas och människor förnedras.
Kritiken mot försämringen av a-kassan är massiv och skarp från såväl LO som TCO. Och Swedbanks privatekonom Ylva Yngveson pekar på att höjningen av avgiften till a-kassan dessutom slår orättvist och särskilt hårt mot de grupper som har den lägsta lönen och osäkraste ställningen på arbetsmarknaden. Lågavlönade kvinnor. Och inte lär lönerna bli bättre efter årsskiftet och det är inte heller meningen.
Den borgerliga regeringen bedyrar att den älskar kollektivavtal och arbetsrätten ska försvaras. Kriget mot facket går via a-kassan. När avgiften till a-kassan ökar ett par hundra procent, är risken stor att löntagarna inte tycker sig ha råd att också vara fackligt organiserade. Och med försvagad medlemskår blir facket, som redan är försvagat, en ännu lättare partner för arbetsgivaren att hantera vid förhandlingsbordet. Utrikesminister Carl Bildt och Svenskt Näringslivs verkställande direktör Urban Bäckström, moderater av den nyliberala sorten, når sina drömmars mål bakvägen.
Sverige behöver inte ett försämrat socialförsäkringssystem. Tvärtom. Dagens och framtidens rörliga och föränderliga arbetsmarknad kräver ett ännu finmaskigare skyddsnät för att människor ska känna sig trygga, våga byta yrke och arbetsplats och se arbetskraftsinvandring som en tillgång och inte som ett hot mot sin egen utkomst.
Det har inte den här regeringen förstått. Den föraktar morotsteorin och hyllar piskan. Mycket allvarligt.