LEDARE: Nu vänder räntan uppåt

Sverige har klarat sig bra genom den ekonomiska krisen, men det finns fortfarande orosmoln även om vi ligger i framkant i återhämtningen. De flesta bedömare anser att räntan kommer att höjas redan denna vecka. I morgon, onsdag, träffas Riksbanksledningen, och på torsdag får vi besked. Det blir sannolikt en försiktig räntehöjning. Troligtvis till 0,50 procent. Även om den svenska ekonomin står som ett föredöme i förhållande till andra EU-länders finns det fallgropar som inte får underskattas. Krisen i Grekland, Spanien, ja, även i Storbritannien kan få följder för den ekonomiska utvecklingen och jobben hos oss om det vill sig riktigt illa. För en sådan utveckling måste det finnas beredskap.

Tillväxten här hemma har satt fart, men från den recession och negativa tillväxt vi hade förra året finns mycket att göra. Arbetslösheten är fortsatt hög, och det är ingen riktig fart på arbetsmarknaden. Trots det låga ränteläget byggs det färre bostäder än på decennier. Industrin avvaktar medan tjänstesektorn börjar få lite mer än styrfart. En del bra, annat sämre. Allt är alltså inte frid och fröjd om än alliansregeringen sätter sin tillit till att allt ska hinna vända innan den 19 september och valdagen, men de nya jobben kommer inte i mängd, och om nu räntan höjs, om än marginellt, så känner kanske en del hushåll oro inför framtidens kanske snabbare räntehöjningar. Bostadsmarknaden är ett gungfly.

För att få riktig fart på ekonomin krävs trots alla positiva tendenser även en aktivare finanspolitik. Frågan är vad den moderatledda alliansregeringen har i bakfickan inför höstens val. Finansminister Anders Borg (M ) sägs ju vara den bästa finansminister sedan Gunnar Strängs dagar. Upp till bevis, men hittills tycks han vara som bäst i ekonomisk medgång, men något tafatt i den finanskris vi upplevt de senaste åren. Om omvärldens ekonomiska utveckling förändrar den svenska finansernas hittills hyggligt positiva utveckling kan det bli problem. Något som kan bli en realitet om den höga arbetslösheten inte vill ge vika. Då måste det till skarpare ekonomiska grepp för att ge det riktiga lyftet. Moderaterna kan till och med tvingas till skattehöjningar för att få debet och kredit att gå ihop och för att slå vakt om välfärdens kärna, som Fredrik Reinfeldt så gärna pläderar för.

Låga räntor stimulerar självfallet ekonomin, allt enligt den ledande nationalekonomiska teorin, men är inget självändamål. Riksbanken måste hålla hårt i tömmarna. Paras detta dessutom med en aktiv och genomtänkt finanspolitik kan mycket vinnas. Skattesänkningar har hittills varit grundbudskapet från alliansregeringen, men räcker det för att klara tryggheten och välfärden? Både i kommuner och landsting aviseras skattehöjningar inför nästa år. Detta för att klara välfärden: skola, vård och omsorg. Detta efter att alliansregeringen sänkt skatterna med i runda tal 100 miljarder kronor under sina snart fyra år vid makten. Något som framförallt drabbat välfärdssektorn och som gynnat dem med de högsta inkomsterna. Medan höjda skatter i kommuner och landsting slår hårdast mot dem med låga inkomster.

Ledare: Nu vänder räntan uppåt