Nu tar LO och Wanja nya tag
SYMBOL. Wanja Lundby-Wedin är fortsatt stark LO-ledare trots blamagen med sina styrelseuppdrag och AMF-skandalen. Andelen kvinnor i LO är hög. Däremot har det varit sämre ställt med kvinnor i ledande LO-roller. Wanja har blivit en viktigt symbol för många kvinnor, och då inte enbart inom LO.
Nytändning. Efter alla turer kring AMF sitter Wanja Lundby-Wedin fortsatt stark som LO-ledare. Nu laddar LO för en stor protest mot allianspolitiken i samband med riksdagsöppnandet i höst.
Foto: FREDRIK PERSSON / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
lorat i både makt och inflytande.
I den nyliberala propagandan ingår ofta ett inslag av att vilja förringa fackföreningsrörelsens betydelse. Förändringens vind drar förvisso genom LO-leden, liksom i övriga samhället, men i grunden finns här en styrka och en vilja att föra det solidariska samhällsbygget framåt, att slå vakt om medlemmarnas intressen.
Mot den bakgrunden har AMF-kalabaliken varit mer än irriterande, och kortsiktigt skadat arbetarrörelsen. LO-ledamöterna i AMF-styrelse har inte gjort ett bra jobb. Wanja Lundby-Wedin har säkert haft ett gott uppsåt.
Medlemmarna i LO ska som alla andra ha bra pensionsvillkor. Något som AMF förvaltar, och där LO och Svenskt Näringsliv delar på ansvaret för att så ska ske. Dock med en representant från Svenskt Näringsliv som styrelseordförande och därmed ytterst ansvarig för hur AMF ska agera i olika frågor.
Efter alla konvulsioner kring AMF gäller det nu att se framåt. Strax efter EU-valet den 7 juni börjar en lång och säkert mycket tuff valrörelse. Reinfeldt mot Sahlin, högeralliansen mot den rödgröna. Samtidigt kan det knappast vara någon nyhet för de borgerliga partierna att LO som tidigare, och genom decennier, kommer att stödja socialdemokraterna.
Allt utifrån en gemensam linje, där den fackligt-politiska samverkan varit tradition. Och inget att skämmas för eller hymla om. Det hävdas inte sällan från högeralliansen att LO:s medlemmar inte längre är partitrogna socialdemokrater på samma sätt som förr, men det är en myt. Omkring 65 procent av LO-medlemmarna röstar på socialdemokraterna i förra valet. Sedan är det en annan sak att kunna mobilisera alla dessa starka sympatier till en aktiv rösthandling på valdagen om drygt ett år.
Banden mellan LO och social-
demokraterna är av hävd starka. LO och partiet är båda grenar av samma arbetarrörelse. Det var den unga fackföreningsrörelsen som 1889 bildade partiet. Därför är också de grundläggande värderingarna gemensamma. Fackligt-politisk samverkan är en unik styrka och kommer så att vara långt in i framtiden. Ett faktum som ingen borgerlig politiker lär kunna ändra på även om man så gärna skulle önska.
Wanja Lundby-Wedin betonar att det för LO är en given sak att man inte kan stödja en politik som inte är förankrad hos medlemmarna. I dag röstar en majoritet av LO:s medlemmar på socialdemokraterna. Lägger man till dem som röstar på Vänsterpartiet är vänstermajoritet bland LO:s medlemmar kompakt.
Samsyn om den politiska färdriktningen är väsentlig. Detta även om det till och från kan finnas meningsskiljaktigheter i sakfrågor. LO måste vara en viktig pådrivare.
Det saknas inte frågor där LO och Socialdemokratin gemensamt skulle kunna rycka åt sig politiska initiativ. Frågor där människor saknar riktiga svar. Hur blir det med den framtida sjukförsäkringen och a-kassan? Hur ska framtidens arbetsrätt utformas? De fackliga och politiska utmaningarna finns. Ur en kris kan alltid något bra komma ut. LO behövde kanske sin väckarklocka. Även om den hette AMF.