Norrbotten lyfter men alla är inte med
KONGRESS. Sveriges ekonomi går så det ryker och mest ryker det i Norrbotten. Men det syns inte överallt och på alla områden. Många kommunpolitiker har en kärv verklighet att tampas med. Det fick näringsminister Thomas Östros klart för sig när han i helgen gästade Norrbottens socialdemokratiska partidistrikts kongress i Piteå.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
LKAB:s miljardinvesteringar på totalt 20 miljarder kronor, Ikeas etablering i Haparanda, investeringar i biltestindustrin, skogsindustrin, med mera. Privata kapitalet kommer att satsa ungefär 30 miljarder kronor och därtill kommer kommunernas byggande av bland annat bostäder, äldreboenden, kulturhus och sportanläggningar. Till och med Stockholmspressen har upptäckt investeringsboomen och beskriver inte längre landsändan som tärande.
För att investeringarna ska ge full utdelning och verkligen lyfta Norrbotten krävs att regering och riksdag stöttar upp med kraftfulla regionalpolitiska insatser. Det gagnar inte bara Norrbotten utan hela Sverige. Goda kommunikationer för transport av både gods och människor är avgörande. I det dokument Thomas Östros fick med sig står Norrbotniabanan på första plats. Kravet är att bygget av nästa etapp, efter Haparandabanan, som omfattar Piteå-Skellefteå, ska starta senast 2010 och senast 2020 ska banan Haparanda-Umeå ligga klar.
Regeringen har tagit det här beslutet, och det finns inskrivet i Banverkets framtidsplan. Blir det regeringsskifte i höst är det mest troliga att Norrbotniabanan inte blir av. Det gjorde de borgerliga tämligen klart när de i början av mars besökte Norrbotten. De lovade fortsatt prospektering, men ska banan byggas får den väl finansieras av privata näringslivet var alliansens besked. Attackerna mot Norrbotniabanan är enorma från oppositionen, men även från socialdemokrater, media och näringsliv i Syd- och Mellansverige.
Norrbottens socialdemokrater vill också att regeringen sätter till de resurser som krävs för att göra länet ledande när det gäller att gå från oljeberoendet till energi från sol, vind, vatten och biobränsle. Ett utmärkt förslag som tillför länet ny sysselsättning och ny kompetens som kan gå på export både inom och utom landet. På energiområdet bör det finnas stora möjligheter till samarbete mellan Norrbotten och Västerbotten. Länen har liknande förutsättningar. Outnyttjade naturtillgångar, universitet med högteknologisk forskning och utveckling inom energiområdet och en elslukande processindustri.
Testverksamhet är ett tredje område socialdemokraterna i Norrbotten vill att regeringen är med och vidareutvecklar. Biltestanläggningar känns helt okej, däremot känns det inte alls självklart att Norrbotten blir centrum för andra länders militära testverksamhet och utbildning.
Men Norrbotten behöver inte bara resurser till forskning och till vägar, järnvägar och flygplatser för att utveckla länet och skapa ny sysselsättning. Minst lika viktigt är resurser för att kommuner och landsting ska kunna behålla och helst öka jobben i offentliga sektorn. Trots investeringsboom är den krassa verkligheten att många kommuners främsta uppdrag är att spara på vården och omsorgen samtidigt som deras utgifter för socialbidrag ökar då människor faller mellan stolarna i socialförsäkringssystemet. De är för friska för att vara sjuka och för sjuka för att kunna ta ett jobb.
Det här ska kommunpolitiker tampas med och samtidigt sälja socialdemokratin som den bästa politiken. Att alliansens alternativ är värre hjälper inte stort i det läget. Det som händer är att väljarna avstår från att rösta och det drabbar socialdemokraterna. Ska näringsminister Thomas Östros segertips i höstens val slå in, måste regeringen göra än mer för att stötta kommuner som har det kämpigt och förhindra att jakten på sjukskrivna drivs in absurdum. Riksdagsvalet avgörs på kommunnivå.