LEDARE: Nej till den nya regionindelningen

Hur ser egentligen framtiden ut för det gamla länen och länsstyrelserna?
Din kollega Mats Svegfors vill med sin ansvarsutredning förändra kartbilden från län till regioner. Hur ser du på detta?
- Jag är mycket kritisk. Jag har alltid varit emot reformer som är reformer på pappret, som inte innebär att man tar itu med kärnan av problemet. Kärnproblemet är inte att vi har 21 län utan vem som ska göra vad utan att vi inte alla gånger följer länsindelningen.

Enligt Anders Björck är problemet att det i efterkrigstidens Sverige ofta varit svaga och snälla statsråd och för starka generaldirektörer. De har ritat upp sin egen Sverigekarta.
- Det har gått vind för våg. Hade regeringen varit en koncernstyrelse, vilket den borde vara, hade detta aldrig fungerat. Jag är oerhört förvånad över hur lättsinnigt det gått och att riksdagen inte tagit itu med detta. Därmed menar jag inte att vi ska gå tillbaka till Axel Oxenstierna och hans regeringsform från 1664. Jag är mycket förändringsbenägen i många frågor, men detta har inte skett i någon form av långsiktig plan.
- Det är alltid bråttom. Jag vill hänvisa till min gamle riksdagskamrat centerpartisten Bertil Fiskesjö, som jag satt tillsammans med i Konstitutionsutskott. "Jag har aldrig upplevt att någon fråga förlorat på att man tänkt igenom den, och att det gått för långsamt , problemen uppstår när det går för snabbt".
- Jag menar att ansvarskommittén bygger på ett antal felaktiga parametrar. En uppfattning som jag inte är ensam om. Det bedrövliga är att man hävdar att stora regioner ger större tillväxt än små. Det är ett obevisat påstående. I stället finns det flera bevis om motsatsen. Det finns bland annat EU-utredningar.

Som gammal smålänning tror Anders Björck inte att Gnosjö skulle producera dubbelt så mycket om Jönköpings län slogs ihop med Kronobergs län.
- Det är det ena. Det andra är ju att utredningen totalt missat det som kallas det sociala kapitalet. Var är då det sociala kapitalet: gemenskap, tradition, historia. Alltså den vi-anda som ligger i Axel Oxenstiernas gamla länsbygge.
- Organisationer från idrottsrörelsen till företagarföreningar och annat har traditionellt länsgränserna som riktmärke. Att bygga upp konstlade gränser och slå ihjäl denna gemensamhetskänslan är värre än att behålla gränser som en och annan tycker ha överlevt sig självt.
Enligt Anders Björck krävs i själva verket en lång process innan en ny organisation satt sig, med stora tempoförluster både på kort och lång tid.
Bevisbördan ligger på dem som vill förändra från dagens 21 län till kanske nio.
Varför springer politikerna så fort just nu ?
- Så är det alltid. Nu finns det attitydundersökningar som visar att medan politikerna vill gå snabbt fram finns ett kompakt motstånd bland befolkningen.
- I Norrlandslänen är 89 procent emot. Det finns ingen folklig förankring för detta utan det är en typisk politisk fråga, där ett antal landstings- och regionpolitiker vill ha ökad makt.
Om det nu måste till en förändring
hur vill du att den ska se ut?
- Det första är att man ska börja om från början. En sådan här jättereform kan man inte genomföra på så lösa boliner. Det andra att man ska titta på är samhällsfunktionerna. Var ska de olika besluten ligga?
- Jag skulle föreslå att man behåller de nuvarande länen. Jag skulle föreslå att man förstatligade den högspecialiserade sjukvården liksom läkarutbildningen.

Anders Björcks politiska intresse kom redan som 12-åring.
Dina drivkrafter?
- Det var Ungernrevolten 1956 som väckte mig. 1968 kom jag in i riksdagen. Samma år som Tjeckoslovakien invaderades.
Sedan har det rullat på ända till landshövdingestolen i Uppsala.

Ledare: Nej till den nya regionindelningen