Samma gäller a-kassan. I dag är omställningstakten på arbetsmarknaden så hög att alla någon gång i livet kan förlora sitt jobb. Då menar vi att a-kassan ska erbjuda en fullvärdig inkomsttrygghet. Nu vill den borgerliga regeringen urholka arbetslöshetsförsäkringen och sänka ersättningen ner till 65 procent.
Hur ska fler människor komma i arbete när man försämrar i a-kassan? Det här är ett orättvist förslag som leder till ökad utslagning. Fler kommer att tvingas att söka socialbidrag, vilket i sin tur leder till ökande kostnaderna för landets kommuner. Vid en genomgång av de två olika förslagen från regeringen är det ett antal omedelbara effekter som träder fram:
Till att börja med kommer till exempel många kvinnliga medlemmar i Kommunal, som arbetar deltid få svårt att "kvala in" i a-kassan eftersom de inte kommer att klara arbetsvillkoret på minst 80 timmar i månaden.
När a-kassan inte står får uppehället finns bara socialhjälp att tillgå. Människors utsatthet vältras på så sätt över på kommunerna. Både vad gäller arbetslösa som sjuka som inte får del av sjukförsäkringen. Samtidigt finns en tydlig tendens på att antalet sjukskrivna minskar. De lägre kostnaderna i sjukförsäkringen, och försämringarna i a-kassan, ger nya friska miljarder till den borgerliga regeringen att fördela till medel-och överklassen genom sänkta inkomst-och förmögenhetsskatter.
När det gäller att hitta en formel som gör att människor kan återgå till arbetslivet istället för att stanna i långvarig sjukdom och öppen arbetslöshet står regeringens moderater däremot tomhänta och svarslösa.
Något som de flesta är överens om är att vi måste verka för att få arbetsplatser som inte slår ut människor. Av sjukstatistiken framgår med allt tydlighet att det är en övervikt kvinnor som är långtidssjuka. Ofta handlar det om kvinnor i offentlig sektor. Men var finns det borgerliga politiken för detta?
För att få människor i jobb igen krävs förbättrad rehabilitering, och att de anställda får ett större inflytande över sina arbetsplatser. Många prestiger måste brytas ner för att detta ska lyckas.
Mindre konstruktivt är de välkända tankegångar som den nya moderatregeringen presenterat. Från det hållet handlar det mer om "missbruket av de gemensamma trygghetssystemen" än om konstruktiva förslag som också stödjer dem som är sjuka eller som dras med en långvarig belastningsskada och är du arbetslös ska du straffas.
Nu är det knappast så att människor blir utbrända och långtidssjukskrivna för att de tycker det är roligt, men de borgerliga partierna tycks ha en klockarkärlek till de enkla lösningarna magik. Drar kostnaderna iväg för sjukersättningarna ska helst ytterligare en och annan karensdag införas och sjukersättningen sänkas. Simsalabim är problemen lösta.
Den enskilde känner större utsatthet av att bli beroende av socialbidrag än till den a-kasseersättning eller den sjukpenning som de borde vara berättigade till. Vi har fått en regering som låter den politiska cynismen gå före rättvisa, och en regering för mindre än halva Sverige.