Facit från de båda terrordåden i Norge talar sitt tydliga och fasansfulla språk. Närmare hundra oskyldiga människor har mördats. Bland dem framförallt ungdomar.Unga människor med livet framför sig finns inte längre. Det är ofattbart och vi har svårt att få ett grepp om det som hänt. De som söker en förklaring har svårt att finna de rätta orden.
Till att börja med blev den reflexmässiga slutsatsen hos många att det åter kunde var en islamistisk terrorgrupp som slagit till. Men terroristerna visade sig vara en ensam beräknande blond, blåögd och ung norrman, som efter sitt blodiga dåd överlämnade sig till polisen. Alla spekulationer om en terrorgrupp med islamistiska förtecken kunde snabbt avföras av den norska polisen.
Men ingen kommer att glömma att ett ungdomsläger på sommarfagra Utöya utanför Oslo under en fasansfull timme förvandlades till en blodig krigszon varifrån få kunde fly från den iskallt beräknande massmördaren.
Norge sörjer de som så brutalt mördades av attentatsmannen Anders Behring Breivik samtidigt som vi har svårt att förstå att en människa kan agera så brutalt och känslokallt. Frågan är vad som driver en människa till en sådan våldsam och meningslös brutalitet. Enligt vittnesuppgifter skedde morden med cynisk beräkning och extrem känslokyla. De som fångades in av hans vapen hade ingen möjlighet att undkomma på den lilla ön. Alla omfattades i Behrings djävulska plan.
De som i sin förtvivlan bad för sina liv undkom inte Behring Breivik. Tydligt var att han bestämt sig för att döda. Ungdomarna hade svårt att skydda sig. Ingen kunde läsa in att de hade att göra med ett monster förrän det var för sent och den mördande fällan slog igen och det med våldsam kraft. Kanske är vi fortfarande alltför godtrogna och tror även onda människor om något gott.
Ett öppet samhälle kan aldrig vaccinera sig mot ett våld som inte är gripbart och som ofta kommer som en blixt från klar himmel. I efterhand kommer vi säkert få många och tydliga tecken på att Anders Behring Breivik var en tidsinställd bomb som briserade en vacker sommardag i juli.
Anders Behring Breivik är vad som hittills känt ensam ansvarig för sina handlingar. Samtidigt måste det finnas en drivkraft som kommer utifrån. Extremismen finns mitt ibland oss. När den går över styr fångar den upp personer som Anders Behring Breivik.
Enstöringen Behring Breivik odlade sitt politiska har mot alla dem som inte accepterade hans sjuka verklighetsuppfattning, en politisk idévärd som någonstans växt och frodats till fanatism i sitt grumliga hat mot oliktänkande. En enstöring som blev en tidsinställd bomb som drabbade blint.
På vårt gemensamma ansvar måste ligga att alltid och med alla medel bekämpa ett politiskt klimat som gör att människor med Anders Behring Breiviks sjuka drivkraft och hat blir möjliga. Vi måste alltid bekämpa extrema idéer, både till och höger och vänster som får sin livsluft i hatet mot oliktänkande. En grannlaga och svår uppgift som ändå måste mötas med största allvar och med demokratiska medel.