Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I engelskspråkig press används allt oftare uttrycket <br />"Yuletider" istället för "Christmas". Skälet är att Yuletider är en mer religiöst neutral benämning på den högtid vi nu står inför, det kan ju vara lite knepigt för en muslim eller buddist att fira Jesus Weekend. Det är det multikulturella samhällets hänsyn som gjort att detta gamla ord nu börjar bli populärt.<br /><br />Vi svenskar har inte samma problem. Vi har alltid sagt Jul istället för Kristusmässan, eller vad Christmas blir på svenska. Att fira midvinter, när årshjulet vänder, var och är det väsentliga. Vi gillar visserligen den där berättelsen om Jesus och har tagit den till oss. Men skiftet från ett religiöst hyllande av Jesusbarnet till en kommersiell högtid har gått ganska smärtfritt för oss. Midnattsmässan är mindre betydelsefull än Kalle Anka klockan 15.<br /><br /><br /><br />En annan minst lika stor förändring är tomtens karaktärsförändring. Förr var tomten en liten och osynlig figur, en sturig och småelak gubbe som blev skitförbannad om han inte fick ett grötfat utsatt på jul. Nu har han förvandlats till en stor fet och skäggig Amerikatomte som halsar Coca-Cola och säger Ho-Ho-Ho.<br /><br />Storhelgerna skiljer sig åt. Om vi jämför Yuletider med de övriga så upptäcker vi att det egentligen finns två olika sorters firande.Julen och påsken är ganska lika. De är lite mer tillbakadragna och kontemplativa.<br /><br /><br /><br />Men Nyår, Valborg och midsommar har en helt annan kaliber. Då bränner vi av fyrverkerier, knastrande brasor och nakenbadar med totalt okända människor. Vi har karneval, dansar omkring i ett berusat töcken och försöker utvidga våra nätverk. Lika mysigt som vi vill att adventljuset ska vara, lika orgastiskt vill vi att tolvslaget ska vara. Vi träffar inga häftig partners på juldagen men blir ihop på nyårsafton. Vi har sällan spontansex på långfredagen men rumlar gärna runt i spenaten på midsommarafton.<br /><br />Storhelgerna är alltså viktiga för oss, men på olika sätt. Julhelgen introduceras av käcka tomtenissar och gloriaförsedda lucior. Men på nyår byter de karaktär och ser till att bli av med svendom och oskuld. På jul klingar klockorna, på nyår smäller champagnekorkarna i taket.<br /><br /><br /><br />Nietzsche menade att mänsklighetens historia pendlade kring två ideal, det apolliniska och det dionysiska. Det apolliniska hyllar det harmoniska, måttfulla och sköna, medan det dionysiska är det extatiska, rusiga, irrationella och stundtals tragiska.<br /><br />Kanske är det ett bra sätt att förstå helgerna också, om jag får tillåta mig att amatörfilosofera lite. Vi har ett behov av att balansera det apolliniska och dionysiska. Jul och nyår erbjuder på ett utmärkt sätt en kombination.<br /><br />Min rekommendation är, efter mångårig praktik, att utnyttja möjligheten till ytterligheter. Låt julen vara en tillbakalutad och lågfrekvent samvaro, men ägna nyår åt en rejäl injektion av levnadsglada experiment. Väv samman Yuletidsmys och en rejäl nyårsorgie. Ni kommer inte att ångra er.<br /><br />Snart är det vardagens jämna lunk igen.
