Moderaterna - att lita på!
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Moderaterna säger ungefär samma sak som de alltid gjort. Vi måste sänka skatterna så att näringslivet går bättre, anställer fler och därmed tryggar välfärden. Bara genom att ge mer utrymme för entreprenörer, företag och nysatsningar kan alla som vill få ett jobb. Men då måste lönerna bli högre än bidragen.
Det moderaterna gjort är att de vänt på resonemanget, och säger ungefär så här: Arbetslösheten är för hög. Men full sysselsättning kan vi bara få om företagen får bättre villkor och det blir mer lönsamt att arbeta. Sänk skatt och bidrag!
Det nya är inte kärnan i politiken, utan sättet på vilken den presenteras. Dagens moderater är lite mer ödmjuka och runda i formerna än föregångarna. Men den som är intresserad av lägre skatter och bättre situation för företagen kan alltjämt rösta på moderaterna.
Men vad är då de nya moderaterna? Bara en fasad? Nja, förändringen är ytlig, men är samtidigt anpassad till verkligheten.
För det första är det uppenbart att moderaterna 1994, 1998 och 2002 visste att de inte skulle få bilda regering. Därför blev också deras politiska profil i de senaste tre valen anpassad efter målet att maximera den egna storleken, inte att skapa ett trovärdigt regeringsalternativ. I höstens val däremot riskerar moderaterna att få genomföra sin politik, därför blir den mer verklighetsförankrad än tidigare.
För det andra är det en ny generation moderater som tagit över partiet. De har förvisso ett mer sansat synsätt på offentliga sektorn, på dagis, på välfärdsinrättningarna. Det viktiga är inte vem som kontrollerar dem, utan hur de fungerar.
På samma sätt som unga socialdemokrater accepterar privata alternativ på ett sätt som den gamla generationen inte alltid gör, har också yngre moderater inställningen att en skola kan vara privat eller kommunal, bara den levererar resultat.
Men observera att denna moderata pragmatism bara fungerar så länge som socialdemokraterna inte återvänder till sina gamla ideer om att staten ska kontrollera allt, även om det leder till sämre resultat.
För det tredje inser moderaterna att det enda sättet att förändra Sverige enligt partiets gamla hederliga program är att först erövra makten. Det politiska bytet står i centrum för moderaterna, inte den ideologiska renlärigheten.
För att lyckas med detta måste partiet övertyga väljarna om att de är ofarliga, att Alliansen inte utgör ett hot mot det invanda och trygga i samhället. Väljarna vill inte ha några galenskaper, utan försiktiga förändringar.
Detta kräver anpassning. Utan väljarnas stöd, ingen makt. Men när väl makten säkrats behöver vi inte tvivla på att moderaterna sakta men säkert, pö om pö, kommer att försöka genomföra sitt traditionella politiska program med sänkta skatter, bättre villkor för företagen och en ständig trimning av offentlig sektor.
Moderaterna är därför att lita på, såväl för högerväljare som oroliga socialdemokrater.