Det var länge en hård kamp mellan olika kandidater i det republikanska lägret. Ett tag ledde den gamle konfrontationspolitikern Newt Gingrich, ett tag den stockkonservative Rick Santorum. Men varför valde man till sist Romney?
Säkert var det så att många personer och grupper besvarade frågan vilken av kandidaterna som har störst chans att slå Obama. De som ideologiskt ligger närmare högerinriktade kandidater inser att valet handlar om att övertyga väljare i mitten, att få tidigare demokrater att byta läger.
Och när Romney valde Paul Ryan till vicepresidentkandidat var det en tydlig signal till den kristna högern. En hel del kommer att ge sin röst till Romney därför att de vill bereda vägen för Ryan.
Demokraterna har gjort lovvärda försök att skapa en ökad trygghet för sjuka och fattiga och delvis lyckats, även om man fått kompromissa på många punkter.
Budskapen från det republikanska konventet i Tampa är annorlunda. Det handlar om att minska samhällets resurser och att sänka företagsskatterna. Istället för ett krig mot fattigdomen kommer tal om att återupprätta USA:s internationella anseende, vilket kan låta mycket olycksbådande. En del personer som var aktiva under Bush junior syns nu i kulisserna och det är olycksbådande. Med Romney finns stor risk för att hökarna åter flyger in i Washington.
En intressant notering: i amerikansk politik betyder inte åldern så mycket. Mitt Romney fyllde 65 tidigare i år och skulle vara körd i många europeiska länder, där man med framgång bedrivit kampanjer mot gubbväldet. Men i USA kan en som passerat folkpensionsgränsen vara aktuell för det förnämsta ämbetet.
I valet för fyra år sedan vann Obama en förkrossande seger över republikanen John McCain. Men den här gången är Obama inte den tuffa uppstickaren utan den som ska försöka behålla sitt ämbete.
Räkna med att valkampanjen blir en smutsig historia där mycket handlar om att förtala motståndaren istället för att presentera egna idéer om hur samhället ska byggas. Mäktiga påtryckargrupper har högkonjunktur. Romney är rik som ett troll och kan räkna med stöd från kapitalstarka grupper. Men precis som 2008 kan Obama kanske möta det med ett övertag då det gäller twitter och internet, alla de nya sätten att bedriva opinionsarbete via sociala medier.
Mycket hänger på om presidenten fortfarande kan engagera kampanjarbetare som är beredda att slita hårt vid dataskärmar och utanför tågstationer för att övertyga väljare att rösta - och att rösta på Obama.
När Hollande blev vald till president i Frankrike var det en signal om att den hårda åtstramningspolitiken skulle få mothugg. Hoppas att även de amerikanska väljarna stöder den kandidat som inser att det krävs investeringar och en rättvisare fördelning av resurserna.