Misslyckad ungdomssatsning
JOBBEN. Ungdomar mellan 16 och 24 år är, trots högkonjunkturen och ett rekordartat utbud av lediga jobb, särskilt hårt drabbade av långtidsarbetslöhet.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Antalet lediga jobb i januari i år var 2 000 färre än motsvarande månad förra året. När många unga inte kommer in på arbetsmarknaden fastnar de dessutom inte sällan i bidragsberoende. Tio procent av alla ungdomar mellan 20-24 år är beroende av ekonomiskt bistånd för att klara sig.
Vad gör då alliansregeringen för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten? Från den 1 december 2007 infördes en jobbgaranti, som ersätter de arbetsmarknadsåtgärder som tidigare funnits för att skapa jobb för ungdomar.
När en ungdom varit inskriven hos arbetsförmedlingen i tre månader träder en garanti in som innebär att en individuell handlingsplan upprättas och särskilt stöd för att söka arbete sätts in, men resultatet tycks vara magert för de unga som står längst från arbetsmarknaden. Det har också visat sig att det inte är någon garanti om ett riktigt jobb.
Självfallet ska alla som kan söka jobb ta de jobb som erbjuds, men hänsyn måste också tas till den enskildes sociala situation. Förutom att unga arbetslösa ska få sämre arbetslöshetsersättning måste de söka arbete under minst 30 timmar i veckan. Risken är uppenbar att de flesta av de arbetssökande blir springvikarier eller får tillfälliga och okvalificerade jobb med låga löner för att snart hamna i en ny arbetslös.
Allt ska självfallet göras för att pressa ned ungdomsarbetslösheten, men det får inte enbart ske med piska. Morötter måste också till. Särskilt när det gäller ungdomar som ännu inte fått in en fot i arbetslivet.
Om alliansens ansträngningar att pressa ned den rekordhöga ungdomsarbetslösheten är seriöst tänkt måste de arbeten som erbjuds passa dem som är arbetslösa. Det är knappast någon lätt uppgift att hitta jobb för de ungdomar som hoppat av gymnasieskolan i förtid eller som har en kort eller ofullständig yrkesutbildning.
Den gruppen unga har växt på senare år. De som lämnat skolan i förtid borde därför slussas tillbaka in i utbildning, till praktikplatser eller lärlingsutbildning. Utan en god grundutbildning står man sig slätt i dagens jobbkonkurrens.
Det hade varit smartare om regeringen satsat på att ge de ungdomar som saknar gymnasiekompetens en sådan, men icke. De ska istället ut i låglöneträsket.
Utveckling visar hur nödvändigt det är med utbildning för att få ett arbete. Var tredje ledigt jobb kräver högskoleutbildning. Då kan det vara svårt att få en ung arbetslös att passa ihop med det jobb som är ledigt.
Samtidigt gäller det att påverka kommuner, landsting och företag att hitta kvalificerade praktikplatser, så att ungdomar utan erfarenhet får känna på hur arbetslivet fungerar.
Kampen mot arbetslösheten, och inte minst ungdomsarbetslösheten, måste alltid ha högsta prioritet. Så måste det vara. Samhället måste ta vara på alla människors arbetsförmåga.
Om det ska lyckas måste det till aktiva arbetsmarknadsåtgärder liksom kompetensutveckling för dem som inte kan hitta ett jobb. Något som den borgerliga alliansen inte förstått och istället motarbetar genom att dra ner på arbetsmarknadsutbildningen och Komvux.