Under onsdagen får Luleå och Boden besök av finansminister Magdalena Andersson (S).
Hon kommer bland annat att besöka Facebooks serverhall i Luleå och inviga Hydro66, den nya serverhallen i Boden.
Förhoppningsvis ger finansministern även klart besked om att den digitala industrin ska få samma elskatt som annan elkrävande industri i Sverige, som är 0,5 öre per kWh.
I dag uppgår skatten till 19 öre per kWh för datahallarna. Men det är rimligt att serverhallar behandlas som annan elkrävande industri i Sverige.
En sådan sänkning har redan genomförts i både Finland och Danmark, som nu använder elskatten för att locka till sig etableringar från datajättarna.
Det finns all anledning att göra samma sak i Sverige.
Etableringarna i Luleå, Boden och Piteå har redan skapat arbetstillfällen. Men det finns förutsättningar för branschen att växa ytterligare.
Det sker en snabb tillväxt av data i världen och Internet måste ju bo någonstans.
En rad faktorer talar för etablering av fler datorhallar i norra Sverige – bland annat tillgången till kyligt klimat, kvalificerad arbetskraft, bra bredband, modern infrastruktur, ett säkert elnät och miljövänlig el från älvarna.
Men det gäller att även statsmakterna är med i matchen. Det gäller att kunna erbjuda ungefär samma elskatt som andra nordiska länder.
Energiskatten är ett mycket tungt argument för de aktuella bolagen. Vi talar om väldigt energikrävande verksamheter.
Till exempel slukar Facebooks anläggning i Luleå mer energi än SSAB i samma stad.
Med andra ord utgör elektriciteten och energiskatten en stor del av företagens omkostnader. Därför har denna faktor stor betydelse för lokaliseringsbesluten.
I en intervju i Dagens Industri i maj 2014 lovade tidigare finansministern Anders Borg (M) att göra en översyn av energiskatten.
I artikeln pekade Borg särskilt på behovet av lägre energiskatter för den digitala industrin.
Men inget skedde under Anders Borg och alliansstyret.
Nu har finansminister Magdalena Andersson chansen att göra skillnad. Det är en möjlighet som hon och regeringen inte bör missa.
Sänk elskatten för den digitala industrin så snabbt som det bara går! 1 juli 2016 borde inte vara omöjligt.
Det är svårt att se en bättre väg för att öka de utländska direktinvesteringarna i Sverige. Det handlar om miljarder för byggnader, maskiner och infrastruktur.
En sådan inriktning passar, för övrigt, som hand i handske med den rödgröna regeringens ambition att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.
Magdalena Andersson behöver inte ens grubbla på finansieringen. Det handlar ju om verksamheter som inte är etablerade i Sverige i dag.
Varje ny etablering och varje nytt jobb, som skapar nya skatteinkomster, kommer att innebära ett plus för den offentliga ekonomin.
Och varje arbetstillfälle som försvinner till Finland, Norge eller Danmark (om Sverige behåller en högre elskatt) kommer att vara en förlust för vårt land.
Det vore dumt – för att inte säga politisk harakiri – att aktualisera en debatt om att hushållen i norra Sverige ska betala en skattesänkning åt dataindustrin, som en statlig utredare varit inne på.
Poängen är ju att det blir ett större plus för Sverige (i form av jobb och nya datahallar) om skatten är 0,5 öre istället för 19 öre.
Argumenten som används för att försvara den lägre elskatten för de gamla basnäringarna är giltiga även i det här sammanhanget.
Den lägre skatten har ansetts viktig för att försvara jobben och konkurrenskraften för svensk skogs-, stål- och gruvindustri.
Exakt damma resonemang är giltigt även för den nya digitala industrin.
Magdalena Andersson får inte vila på hanen. Nu gäller det att visa handlingskraft – och det brådskar.
Den här skatteförändringen borde ha gjorts för flera år sedan. Men bättre sent än aldrig.