Miljardsatsning på långtidsarbetslösa
PLUSJOBB. Piteå kommun är i full färd med att rekrytera personal till 90 "plusjobb". Regeringens satsning för att få långtidsarbetslösa tillbaka till arbetslivet. Valfläsk kallas det föraktfullt bland projektets belackare. Oaktat detta, jobben behövs.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Staten bidrar med 1 000 kronor per dag och person och dessutom är det möjligt att få upp till 250 kronor per person och dag från Arbetsmarknadsstyrelsen. Det är den största lönesubventionering som någonsin utgått från staten, men vissa kommuner ser det ändå som en ekonomisk belastning. Det finns kommuner som tackat nej till plusjobben, med motiveringen att det är ett "sosseprojekt" och att det kostar.
Och visst kan det kosta kommunerna en del beroende på lönenivån, avtalsenlig lön gäller, men kostnaden är marginell i jämförelse med vad kommunerna får i pengar och i utfört arbete. För varje plusjobbare får kommunen en ren skatterabatt på 22 000 kronor per månad och därtill kan det trilla in 5 500 kronor i Ams-stöd per anställd och månad direkt in i kommunkassan.
Piteå kommun kommer att få 23,8-29,7 miljoner kronor per år i lönesubvention för sina 90 plusjobbare. Till detta ska kommunen skjuta till två, tre miljoner kronor för att fullt ut täcka löner och sociala avgifter. Men tillsammans får stat och kommuner tillbaka mer än hälften i skatter och avgifter.
Rekryteringen är i full gång och det här är ingen glesbygdssatsning. Stockholms stad anställer 1 300 plusjobbare. Främst är det skolan som ropar efter personer som kan verka som stöd i klasser. Äldreomsorgen är det andra stora området. Där vill man ha in personal som kan göra "sådant som inte hinns med i dag".
Piteå kommun anställer 90 personer. Här är det Kultur och fritid och handikappomsorgen som visat intresse. Märkligt nog råder ingen efterfrågan från vare sig skolan eller äldreomsorgen. Finns det inget behov av av stödpersoner i klasser och på raster i den här kommunen? Om inte är det ju ett väldigt gott tecken och gott betyg åt skolan och kommunen.
Även inom äldreomsorgen borde det finnas behov av personer som har tid att ägna sig åt rent mänsklig samvaro. Det behovet brukar alltid sägas vara skriande stort. I Falun har man förändrat hemtjänstens verksamhet så att brukarna själva, inom vissa ramar förvisso, får bestämma vad som ska göras. De första på dagordningen är ofta att dricka kaffe och bara prata en stund.
På många äldreboenden finns inte längre någon terapiverksamhet som stimulerar hjärnan och själen. Ingen vävstuga, inga handarbeten, ingen slöjdverkstad. På sin höjd anordnas underhållning där någon trubadur sjunger Taube, men människans behov av att lyssna till Taubevisor är överskattat.
Visst behöver vi få lyssna till musik och sjunga när vi blir gamla och dementa, men vi behöver mer stimulans där vi får använda händerna, hjärnan - alla våra sinnen. Och ha någon att prata med. Någon som är klarare och redigare i skallen än man själv. Det är befrämjande för hälsan. Livskvalitet.
Plusjobben borde vara ett projekt som gynnar barn och gamla.