Mer och bättre vård för pengarna
VÅRDEN. Piteborna har fått vänta i åratal på nya höft- och knäleder. Nu är denna långa, smärtsamma väntan på väg ned till maximalt tre månader. En lyckad satsning på Piteå älvdals sjukhus som hela länet tjänar på - medicinskt och ekonomiskt. Mer av det slaget kan ge mer och bättre vård för pengarna.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Omorganisationen av ortopedin i Norrbotten är ett bra exempel på den här rapportens slutsats. När Piteå-Tidningen i november 2001 gjorde reportage om väntetider i vården låg Norrbotten dåligt till på många områden. Patienter som väntade på att få utslitna höft- och knäleder utbytta vid Piteå älvdals sjukhus fick utrusta sig med tålamod och värktabletter. Väntetiden för nya knä-och höftleder varierade från ett till tre år.
Och det var inget unikt det året. Så har det varit både före och efter 2001. Inte bara i Piteå. Trots att det på Norrbottens lilla befolkning fanns fem sjukhus med både akut och planerad ortopedi var väntetiden mycket lång i hela länet. Alla väntade inte. De utnyttjade sin rätt att opereras vid kliniker i Stockholm. Under 2004 betalade Norrbottens landsting närmare fyra miljoner kronor till kliniker i Stockholm. Det var dyra operationer. På hemmaplan skulle pengarna ha räckt till fyrdubbelt fler höft- och knäleder.
Vändningen i väntetiden har kommit under hösten då beslutet att dela upp akuta och planerade operationer inom ortopedin förverkligats. Beslutet är landstingets, men iden är läkarnas. Tomas Isacksson, överläkare och chef för ortopeden i Piteå, har drivit på om att Sunderbyn skulle ta hand om de akuta fallen i länet, medan Piteå skulle bli länssjukhus för planerade ortopediska operationer.
Effekten är dramatisk. Nu när verksamheten i Piteå kan planeras utan att störas av akuta fall håller operationslagen en helt annan fart. Mot tidigare 150-200 operationer per år räknar man med att klara 800 och på sikt närmare 1 000 operationer per år. Bakom ökningen ligger flera förändringar i sättet att arbeta. Bland annat har man två operationssalar och ett förberedelserum igång samtidigt. Därmed blir det ingen "dötid". Läkarresurserna utnyttjas till fullo.
Operationssalarna har byggts om till så kallade "rena rum" och utrustats med ny ventilationsteknik. Den förnämsta på marknaden, enligt Anders Sundelin, länschef för ortopedin. Höft- och knäoperationer ställer särskilt höga krav på hygienen. Man är livrädd för bakterier. En infektion i ett opererat knä är en katastrof. Sammanlagt har operation och ortopedvårdavdelningen byggts om för cirka 21 miljoner kronor.
Medan personalen i Piteå blir allt skickligare på planerad ortopedi, vässar man i Sunderbyn kompetensen på akut ortopedi. Det finns också ett läkarutbyte mellan sjukhusen för att få variation och upprätthålla en bred kompetens.
Allt det här är givetvis oerhört viktigt för patienterna. Hur viktigt framstår i eldskrift av skadeanmälningarna till landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF). Ortopedin vållar flest vårdskador på grund av felbehandling och infektioner. Det kostar patienten lidande och landstingen pengar. Ersättningen var i snitt 93 128 kronor per patient, till det kommer den extra vårdkostnaden för landstingen på flera miljoner kronor.
Patienter som står i tur för nya knä- eller höftleder lider ständigt av svår värk och smärtor på natten och har svårt att röra sig. Klarar knappt att gå 500 meter, säger Tomas Isacsson. Det försämrar givetvis hela allmäntillståndet, både fysiskt och psykiskt. När årslångt lidande då kan kortas till tre månader har livskvaliteten höjts väsentligt för tusentals norrbottningar. Men om sådant handlar aldrig vårddebatten. Den handlar bara om akutkirurgi dygnet runt på alla sjukhus. Hur kan det komma sig?