Mer idrott i skolan
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det har gått prestige och pengar även i motionsidrottandet. Framförallt unga tjejer ställs utanför. Motion och ungdomsidrott har blivit en lukrativ bransch. Har man inte de senaste gympaskorna eller det rätta märket på de kläder som hör till för att man ska vara "rätt" ställs man också vid sidan eller hoppar av.
Idrottsämnet har fått allt mindre plats på skolschemat och finns inte ens längre med i den annars så välreglerade studieplanen. Rekommendationen är att elever ska ha 30 minuters fysisk aktivitet per dag. I denna rekommendation kan det mesta läsas in från att över huvud taget inte göra något alls till unga idrottare på väg mot elitnivå som får möjlighet till träning under skoltid.
Sanningen är i övrigt att allt färre unga rör på sig inom skolans ram, men de som motionerar och idrottar gör det så ofta att statistiken ser bättre ut än verkligheten.
I dag är var fjärde sjuåring överviktig.
Undersökningar visar dessutom att det är barn och ungdomar till föräldrar med lite större plånbok, och som kan ta sig tid för ett aktivt engagemang för sina barn, som återfinns på gymmet eller på innebandyplanen.
Vi går mot en folkhälsokollaps om inget görs nu, säger de som vet vad motion och ett aktivt idrottande betyder för välbefinnandet.
Mot den bakgrunden är det viktigt att alla som är engagerade i idrotten gemensamt arbetar för att de ekonomiska resurserna till idrottens ungdomsverksamhet fördelas på ett rättvist sätt. Tjejer och invandrarungdomar måste få samma möjligheter som den mer grabbiga idrotten. Så sker inte i dag.
Självfallet får det inte heller vara så att de grupper som i andra sammanhang ställs på undantag också utestängs från motion och idrott. Både av ekonomiska skäl - föräldrarna har inte råd - och för att skolan utarmat idrottsämnet.
Det är vuxenvärlden som bestämmer färdvägen. Motion får inte bli en klassfråga och avsaknaden av motion ett folkhälsoproblem. Goda vanor grundläggs i ungdomen.