FLYKTINGPOLITIK Det uppskattas att en halv miljon väljare har lämnat S och MP sedan valet, siffror som förskräcker samtidigt som det är svårt för regeringen att hitta fram till en politik som inger förtroende.
Det övergripande problemet för regeringen är flyktingpolitiken.
Flaskhalsarna är stora. Enbart att hitta bostäder till alla som kommer har växt till ett nästan oövervinneligt problem. Radikala grepp har blivit påtvingade för att inte allt ska gå över styr.
Samtidigt har förtroendet för regeringen aldrig varit så lågt som just nu. Grundläggande är nu att få slut på dag-för-dagpolitiken.
Avsaknaden av en stabil integrationspolitik har lett till, och kommer att leda till, ett allt större utanförskap och bidragsberoende. Att de nya invandrarna ofta flyttas till orter med bostäder, men utan jobb kommmer sannolikt att missgynna integrationen.
Jobb och social trygghet var redan innan den pågående flyktingkrisen en bristvara. Ett tufft arbete återstår att göra för att människor med invandrarbakgrund ska få en rättvis bemötande när de söker sig ut i arbetslivet.
Förvärvsfrekvensen för utrikesfödda bosatta i Sverige är 57 procent mot nära 82 procent för oss med svensk bakgrund. I vissa invandrartäta områden är arbetslösheten redan idag mer än 40 procent.
Jobben uteblir dels på grund av fördomsfulla arbetsgivare, dels på en osäkerhet om kompetens, språkkunskaper och kunnande. Skrapar man på ytan finns dessutom en latent vardagsdiskriminering . När arbetslösheten samtidigt är fortsatt hög blir det alltid de som står längst ner på samhällsstegen.
Dessutom är risken att vi får en ökande bostadssegregationen. Särskilt i storstädernas miljonprogramsområden. All statistik visar att boendesegregationen har ökat under de senaste decennierna. Helt klart är också att det finns ett samband mellan segregation i boendet och att vara arbetslös.
Den ekonomiska och sociala utsattheten blir större. Problemet är inte att invandrare med samma kultur eller religion slår sig ner på samma plats utan det sociala och ekonomiska utanförskapet.
Den dystra verkligheten är att integrationen av våra nya svenskar inte fungerar och har i och med flyktingkrisen vuxit till en tickande samhällsbomb.
Utan ett riktigt jobb ställs man vid sidan om samhället. För många upplevs utanförskapet som psykiskt påfrestande. Därför är också socialbidragsberoende mycket högre hos invandrargruppen generellt än för svenskfödda.
Tre av fyra invandrare som är arbetslösa säger sig vara helt övertygade om att de inte får ett jobb beroende på hårfärg, hudfärg och sitt namn. Ungdomar som är födda i Sverige, men av utländska föräldrar, löper större risk att bli arbetslösa än sina jämnåriga svenska kamrater. Även om det har likvärdig eller bättre utbildning.
En kraftsamling måste till. Hela samhället måste engageras. Annars fortsätter vi vägen mot ett tudelat samhälle och nya klassklyftor, där social och mänsklig misär kan utvecklas till en tickande samhällsbomb.
Vi ser redan tendenser på detta medan främlingsfientliga Sverigedemokraterna växer sig allt starkare.
Just nu ökar frustrationen i samhället. Integration är nyckelordet för framtiden. Se bara på vården och behoven parsonal av där. Utan invandring är risken att Sverige stannar. Därför måste vi också med gemensamma krafter klara dagens flyktingsituation.