Må banbygget gå som tåget
DRAGHJÄLP. Industrin i Norrbotten och Västerbotten gör rekordinvesteringar. Godstransporterna ökar. Miljö- och klimatfrågorna blir allt viktigare. Tre starka skäl till att bygga Norrbotniabanan. Och den ska byggas, försäkrar Banverkets projektansvarige, Tomas Gustafsson. Frågan är bara när? Den frågan bör snabbt besvaras. Det är drag i norr, men regionen behöver också draghjälp för att få utdelning av uppgången.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Vinsterna med banan är många. För industrin innebär dess tillkomst att transportkostnaderna sjunker med 30 procent. Betydande summor som kan användas till företags- och produktutveckling för nya och säkrare arbetstillfällen. Till detta kommer tidsvinster och miljövinster. Utsläppen av koldioxid ska minskas, men högkonjunkturen gör att den istället ökar i takt med ökande godstransporter på vägarna. Utsläppen av koldioxid från den tunga lastbilstrafiken steg med drygt fem procent eller 67 000 ton bara under fjolårets sista tre månader.
Den Stockholmsfokuserade borgerliga alliansregeringen är kallsinnig till Norrbotniabanan. Länets politiker av alla kulörer må förbereda sig för en tuff match. Miljöpartisten Peter Eriksson har inte fel när han säger att banan mycket väl kan sluta i en motorväg runt Stockholm. Okunskapen om norra Sverige bland riksdagspolitiker, lobbyister, ledarskribenter och opinionsbildare i övrigt kan inte underskattas. Kommentarer om idiotin att slänga bort miljarder på ett järnvägsbygge där det bara springer omkring renar, har även socialdemokratiskt sympatiserande ledarskribenter kläckt ur sig.
Nåväl. Befolkningen i Norrbotten och Västerbotten lär inte ge upp. Intresset för projektet är stort. Både från industrin och allmänheten. Dagens PT är ett kvitto på det. Många är de som utnyttjat möjligheten att via nättidningen tycka till om banans sträckning, placering av resecentrum och ställa frågor till Banverkets representanter. Bland tyckarna står slaget om resecentrums placering mellan Nolia och Lomtjärn. Båda platserna har, besvärligt nog, fördelar och nackdelar. Beslutsfattarna har en delikat uppgift i att hitta den plats som ger bästa nyttan till minsta möjliga störning
Norrbotniabanans ekonomi bygger på godstransporter, men den öppnar också upp för snabba persontransporter, främst till en större arbetsmarknad. Möjligheten att pendla mellan hemmet och arbetet i andra kommuner, andra län och till och med andra länder har fått stor betydelse, visar en riksomfattande undersökning tidningen Fokus gjort.
I den undersökningen är Lomma vid Öresund, bäst att bo i av alla Sveriges kommuner. Lomma är en liten kommun, men tack vare goda kommunikationer kan invånarna bo kvar och pendla till jobb på en stor arbetsmarknad i Malmö, Lund och Köpenhamn.
Hög tid att även befolkningen i Norrbotten erbjuds ett alternativ till att tvingas flytta från hemorten och från föräldrar, syskon och vänner för att hitta ett jobb att försörja sig på. Inte för att byte av bostadsort behöver vara negativt, det är ofta berikande, men fler valmöjligheter gör situationen behagligare.
Så låt oss tro att Tomas Gustafsson, Banverkets projektansvarige, vet vad han talar om när han säger att Norrbotniabanan ska byggas. Och att det går undan. Att bygget, så att säga, går som tåget.