När Annie Lööf valdes till ordförande vid stämman i Åre i fjol höst var det klang och jubel. Efter den stagnation som förknippades med Maud Olofssons sista år skulle det bli offensiv och högre opinionssiffror. Men vad var det egentligen som hände? Ingenting. Lööf tillträdde och den stora tystnaden utbröt.
I Ipsos senaste mätning noterades Centerpartiet för svaga 4,6 procent (-0,8). Spärren till riksdagen ligger ju på fyra procent så i likhet med KD är Centerns illa ute.
- Effekten av den nya partiledaren Annie Lööf har varit liten under hösten. Nu verkar den ha klingat av helt, säger Karin Nelsson, som är chef för Ipsos.
"... utifrån den positivism som visades på partistämman i Åre i höstas, var det nog få som trodde på en dylik utveckling", skriver strikt partiledningslojala Östersundsposten i en ledare som andas oro.
Kanske är det en Leissnereffekt vi upplever. Det knöts enorma förhoppningar till Maria Leissner när hon år 1995 valdes till ordförande i Folkpartiet efter Bengt Westerberg. Men Folkpartiet fick inget lyft i opinionen. Leissner lyckades inte nå fram till väljarna och det tycks ju också vara Lööfs problem.
Centerpartiet hade en bra process inför partiledarvalet. De tre som kandiderade turnerade runt i landet och presenterade sig. Men resultatet av processen kanske inte blev den bästa. Mycket talar för att Anna-Karin Hatt på ett bättre sätt hade lyckats föra ut Centerns politik.
Men problemet i opinionen kan inte bara skyllas på Annie Lööf. Innan hon tillträdde hade partiet tappat fyra av fem väljare sedan storhetstiden under Thorbjörn Fälldins dagar. Det var länge sedan C hade ett tvåsiffrigt opinionstal. Partiets folkrörelsekoppling har efterhand försvagats och under åren i regeringsställning har man vinnlagt sig om att inte hitta på något som kan äventyra alliansens framtid. För många väljare blir frågan om de ska ge sin röst till det stora högerpartiet (Moderaterna) eller till det lilla högerpartiet (Centern). Och det valet är uppenbarligen inte så svårt.
I dag finns det ingen stor enskild politisk fråga som man förknippar med Centerpartiet. Självfallet är denna tillvaro i Moderaternas slagskugga en stor anledning till problemen. Och Lööf har inte på något sätt visat tecken på att hon väljer en annan väg än Maud Olofsson.
Vägen tillbaka blir svår. Så snart Centern hittar någon profilfråga så finns risken för att den kan störa samarbetet i regeringen. Hittills har C-ledningen valt att prioritera samverkan i alliansen. Det uppskattas av Fredrik Reinfeldt men uppenbarligen inte av Centerns presumtiva väljare.