LO tar upp kampen
LO-KONGRESS. När Wanja Lundby-Wedin inledde LO:s kongress var budskapet tydligt: Den borgerliga regeringen säger sig värna om den svenska modellen och kollektivavtalen, men motverkar detta i sin politik. Inte minst genom den katastrofala utvecklingen inom a-kassan.
LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin betackar sig för att grundläggande fackliga rättigheter reduceras till rundningsmärken. Något som skett efter EG-domstolens beslut i det uppmärksammade Laval-målet.
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Med starka applåder från de 300 ombuden vid
LO:s kongress.
Det är på tiden att LO blir tuffare. Under det senaste året har LO- förbunden förlorat 150 000 medlemmar. Nu gäller det att bli mer aktiva på gräsrotsnivå så att medlemstappet stoppas. LO, liksom många andra organisationer, har stelnat i gamla hjulspår. Det krävs nytänkande och förhoppningsvis en större närhet och kontakt med den enskilde medlemmen.
Det kändes positiv med en stridslysten LO-ordförande som också omvaldes till en ny fyraårsperiod. Wanja Lundby-Wedin har också alla förutsättningar att samla krafterna inom hela landsorganisationen. LO måste finnas mitt i samhällsdebatten.
Försvaret för den svenska modellen på arbetsmarknaden betonades också av Wanja Lundby-
Wedin. Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin måste visa korten. En sak är att i media ställa upp för kollektivavtalen, en annan att arbeta för detta i EU. Frågan är om den politiska viljan, när det kommer till kritan, är stark nog i alliansregeringen för att ställa sig bakom den svenska modellen.
I dag är osäkerheten stor hur EU:s regelverk ska tolkas. EG-domstolens beslut den 18 december förra året var att Byggnads blockad mot det lettiska byggföretaget Laval utgjorde ett hinder för den fria rörligheten av varor och tjänster. Därför måste nu en anpassning ske av de svenska kollektivavtalen.
Enligt svensk arbetsrätt är det rätt att vidta stridsåtgärder i form av blockad i syfte att få ett företag att teckna kollektivavtal.
Under resans gång har vi från Urban Bäckström och andra arbetsgivarföreträdare, men även från borgerliga politiker, framförallt från Maud Olofsson, c, fått höra, att facket flyttat fram sina positioner. Nu är det inte så.
Vägrar ett företag att skriva avtal är det fackets rätt att varsla om och vidta stridsåtgärder. Så fungerar regelverket. Hittills är bäst att säga. När företag från EU:s låglöneländer får entreprenader i vårt land ser Svenskt Näringsliv nya möjligheter att dumpa löner och i förlängningen skrota delar
av arbetsrätten.
LO anser att kollektivavtal även ska gälla för alla utländska företag med tillfälligt uppdrag i Sverige. Ett klart besked till regering och arbetsgivare. Nu återstår att få ett klart besked från Sven-Otto Littorin.
Svenska avtal ska gälla på svenska arbetsplatser. Kollektivavtalen är grundbulten för rättvisa och konkurrensneutrala arbetsplatser. Annars finns risk för social dumpning och lägre löner. Något som kan leda till ökade klyftor i vårt samhälle. Det räcker gott med dem vi redan har.
Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin, m, har envetet sagt sig vilja slå vakt om den svenska modellen. Ord är ord men föga tycks hända i handling. Svenskt Näringsliv vill ha ett svagare fack. För att nå det målet förlitar man sig på att högeralliansen agerar till deras förmån.
Kollektivavtalen har fungerat väl. Raseras denna grundbult i arbetsrätten hamnar vi i ett gungfly, där löntagarna blir förlorarna.
Det är viktigt att maktbalansen på arbetsmarknaden hålls intakt.
Den samlade fackföreningsrörelsen måste ta greppet. Allt fler fackanslutna blir frustrerade över sakernas tillstånd och att inget konkret händer. Då sviker man också facket.