Ljus dag för jobben
JOBBEN. Efterfrågan på arbetskraft stiger kraftigt och antalet nyanställda slår rekord. Det visar SCB:s senaste statistik över sysselsättningen. Mest ökar nyanställningarna inom privata sektorns tjänsteföretag.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
SCB:s statistik som publicerades på tisdagen visar att antalet anställda ökade med 2,1 procent under andra kvartalet i år, jämfört med motsvarande period i fjol. Det betyder att mer än fyra miljoner personer arbetar. Det är den högsta nivån under 2000-talet.
Och det är inte Ams-åtgärder som lyft sysselsättningen till denna rekordnivå. Det handlar om riktiga jobb i både offentlig och privat sektor. Framför allt är det den privata sektorn som ropar efter arbetskraft. Där ökade de lediga jobben med 29 procent eller 39 100
arbetstillfällen. Mesta jobben står
tjänstesektorn för. Det är tydligt att tjänstesektorn klarar att anställa utan våldsamma sänkningar av arbetsgivaravgiften. Ett av den borgerliga alliansens viktigaste recept på hur nya jobb ska komma till.
Den svaga sysselsättningen är borgarnas främsta kort i spelet om regeringsmakten. Svenska folket arbetar alldeles för litet, hävdar de och deras sympatisörer. Med en borgerlig regering ska det bli fart på sysselsättningen. Förvisso är arbetslösheten för hög, särskilt bland ungdomarna. Men en faktor som nästan aldrig används i debatten om arbetslösheten är graden av sysselsättning. Alltså hur stor andel av befolkningen som har ett arbete att försörja sig på.
I OECD:s sysselsättningsliga ligger Sverige i topp. Av befolkningen i åldern 25-64 år arbetar 80,3 procent. Den siffran slås bara av Schweiz (80,8 procent) och Island där så stor andel som 87,6 procent av 25-64-åringarna är i arbete. Efter sig lämnar Sverige länder som Norge, i sammanhanget omhuldade Danmark, USA, Storbritannien och Japan. Med de senaste siffrorna från SCB lär Sverige ytterligare ha förstärkt sin position i toppen.
När den borgerliga alliansen förordar kraftigt sänkta skatter och avgifter och uppluckrad arbetsrätt i kombination med sänkta ersättningar från a-kassa, sjuk- och föräldraförsäkring och försämrat anställningsskydd för att få fart på jobben, ställer de fel diagnos på arbetsmarknaden. Det är inte maffiga morötter åt företagen och piska åt arbetskraften som skapar arbete.
Centerledaren Maud Olofssons senaste attack mot arbetare och tjänstemän på den svenska arbetsmarknaden, går ut på att pressa ner lönerna.
Utländska företag ska få komma hit på tillfälliga uppdrag och konkurrera med lägre löner. Den här gången gör hon sig till tolk för konsumenterna. Det är bra med låga löner för då blir det billigare att köpa varor och tjänster, resonerar Olofsson. Och så blir det jobb. I Polen är lönerna låga liksom den sociala tryggheten. Det verkar inte befrämja tillväxt. Polen ligger absolut sist i OECD:s sysselsättningsliga.
Utländska företagare är välkomna till Sverige, på den svenska arbetsmarknadens villkor. Och villkoren är inte avskräckande. Ett danskt företag startar tillverkning av solcellspaneler i norrbottniska Porjus. Fyrtio personer får jobb, däribland tolv, tretton Porjusbor. Resten rekryteras från Gällivare och Jokkmokk.
Tisdagen var en ljus dag för arbetsmarknaden i Norrbotten och i Sverige. Jobben ökar. Det är verklighet. Ingen manipulerad Ams-statistik.