Littorin på nya villovägar
SMÅPENGAR. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin är oroad över att antalet dödsolyckor på svenska arbetsplatser ökar. För att råda bot på detta vill han öka anslaget till Arbetsmiljöverket med 33 miljoner kronor. Satsningen ska framför allt användas till att förbättra informations- och kunskapsinsatser. Och det skulle räcka?
Antalet dödsolyckor på arbetsplatser ökar snabbt. Hittills under 2008 har 45 människor förolyckats på jobbet. Då ställer arbetsmarknadsministern upp med 33 miljoner kronor för att förbättra arbetsmiljön. Ett hån.
Foto: HENRIK MONTGOMERY
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Efter det första halvårets eufori i regeringsställning tycks alliansen nu göra återtåg på område efter område, men inte med samma kraft som när nedskärningarna kom. Ynka 33 miljoner räcker inte långt för att skapa bättre arbetsmiljöer. Dessutom har regeringen i princip avskaffat den viktiga arbetsmiljöforskningen, en forskning som låg till grund för ett bra arbetsmiljöarbete.
Bara det att arbetsmiljöverket tvingats rationalisera bort hälften av sina experter vid sitt huvudkontor i Stockholm och en fjärdedel av landets arbetsmiljöinspektörer, visar vilket intresse Sven Otto Littorin tidigare lagt ner på arbetsmiljöfrågorna. I samma mån som alliansregeringen kräver besparingar ökar antalet dödsolyckor på arbetsplatser dramatiskt. Hittills i år har 45 människor omkommit på jobbet. Det kan finnas mörkertal i den siffran.
Något har hänt medan alliansregeringen sitter mer armarna i kors och åser vad som sker och kräver en än mer slimmad organisation inom Arbetsmiljöverket. Människors värde har förminskats. Efter ett av alliansregeringens första beslut hösten 2006 minskades Arbetsmiljöverkets budget kraftigt. Mellan 35 och 40 procent av de anställda har fått lämna jobbet.
Ett exempel Allt färre anmäler yrkesskador, och de som anmäls godkänns allt mer sällan. Regelverkets syn på vad som är en yrkesskada stämmer inte överens med vad människor anser vara rätt och rimligt.
Allt fler anser att det inte längre är någon större idé att anmäla en skada. Risken är nämligen att hamna i en Kafka-liknande byråkrati, där bevisföringen från den enskilde så gott som alltid underordnas regelverkets otympliga byråkrati.
Medan arbetsskadeförsäkringen lever sitt liv vid sidan om människors vardagsverklighet får vi ständigt nya siffror på hur de stressrelaterade belastningssjukdomarna ökar. Framför allt bland offentligt anställda kvinnor. Bara under några år har de ökat med mer än 60 procent. Ofta är det Kommunals medlemmar som drabbas.
I början på 1990-talet anmäldes årligen drygt
100 000 arbetsskador. Den siffran har sedan länge mer än halverats. I dag godkänns endast något tusental ärenden per år som arbetsskada. Samtidigt vet vi att allt fler slås ut från arbetsmarknaden.
Ofta slutar det för den enskilde med en förtidspension. Många får därmed avsluta sitt arbetsliv med knäckt självförtroende, ständiga smärtor och usla framtida ekonomiska förutsättningar.
Verkligheten är den att fyra av fem anmälningar till Försäkringskassan helt enkelt avskrivs. Som om inte det vore nog drabbas de skadade av oändligt långa handläggningstider. Den rehabilitering som alliansregeringen säger sig stå upp för uteblir.
Allt mer ansvar har lagts på den enskilde. Mot de många arbetsplatser som skulle behöva ett rejält förebyggande arbetsmiljöarbete är därför de 33 miljoner som Sven Otto Littorin nu erbjuder ett hån.